IT-strulet i skolan måste upphöra
Ledare Digitaliseringen genomsyrar hela samhället och skola och utbildning är naturligtvis inte något undantag. Utmaningen är att göra det på rätt sätt.
https://youtu.be/Agn_SdySAyE
Ofta är förväntningarna från beslutsfattarna enorma om vilka snabba vinster som ska komma ut av ny teknik. Men stora teknikskiften är sällan problemfria.
Detta kan vara bra att ha i bakhuvudet i en tid då politiker och byråkrater över hela kommunsverige uttalar sin starka tilltro till digitalisering som universalmetod att relativt snabbt åstadkomma sänkta kostnader. Det finns goda skäl att inte automatiskt falla in i detta mantra. Teknikskiften är tvärtom ofta förenade med såväl stora investeringskostnader som utbildningskostnader – och inte minst utvecklingskostnader. Det tar tid och resurser att anpassa och justera tekniken till lösningar som fungerar effektivt i verkligheten – inte bara på ritbordet. Användarvänlighet är ofta ett eftersatt område.
I skolans värld lever vi i en digitaliseringsprocess som vi säkerligen ännu bara sett början på. Den går inte spikrakt från klarhet till klarhet. Vägen är betydligt krokigare och påverkar vår arbetsmiljö på ett sätt som inte bara är positivt.
Digitala verktyg kan vara en viktig och helt suverän hjälp för att förbättra undervisningen. Men, en förutsättning är ju att tekniken fungerar och utgår från en väl genomarbetad pedagogik. Och det är lite si så med den saken. Det visar sig när Lärarförbundet granskar hur lärare upplever de digitala verktygen som finns i Sveriges skolor. IT-strul är vardag för många lärare idag och en allt viktigare arbetsmiljöfråga.
För lärarna går väldigt mycket tid förlorad och bidrar till negativ stress. För eleverna innebär det att lärandet och studieron störs.
Lärarförbundets undersökning av den digitala arbetsmiljön i skolan visar att nästan hälften av lärarna störs på hälften av lektionerna. Fyra av tio uppger att detta leder till minskad studiero. Fler än hälften svarar att de inte har tillgång till it-support samma dag som ett fel inträffat. Sex av tio lärare uppger att dokumentationen av elevers kunskapsutveckling i lärplattformar inte fungerar som ett verkligt stöd för elevernas lärande.
Brister i själva tekniken eller i stödet runt tekniken sätter alltså käppar i hjulet och leder till försämrade förutsättningar för lärares yrkesutövning. För lärarna går väldigt mycket tid förlorad och bidrar till negativ stress. För eleverna innebär det att lärandet och studieron störs och att de lär sig mindre än vad de skulle kunna göra. För huvudmännen medför IT-strulet kostnader som varje år kan räknas i miljardbelopp.
Den digitala utvecklingen i skolväsendet är för viktig för att slarvas bort så här. För det första måste skolans huvudmän bli kunnigare när det gäller digitala lösningar. För det andra behöver huvudmännens val av digitala verktyg vara väl förankrade hos de lärare som ska använda dem. Lärare är experter på lärande. Använd den expertisen! För det tredje måste staten bättre axla sitt övergripande ansvar för samordning och kunskapsstöd. Dyra och digitala verktyg som inte fungerar måste bli undantag snarare än regel.
En sak är nämligen säker. Ingen IT-lösning i världen kan kompensera för en ohållbar arbetsmiljö för oss som undervisar eleverna.
