Skolor ska inte drivas i vinstsyfte

Nej, det blev inte som tänkt. Friskole­reformen skulle leda till bättre skolresultat, ökad kvalitet och kreativ skaparförmåga. När reformen infördes för över 30 år sedan fanns en förväntan om pedagogisk mångfald, personaldrivna kooperativ och möjlighet att bedriva skola även i liten skala.

Så vitt jag kan se har förhoppningarna långt ifrån infriats. Allt eftersom tiden gått har det småskaliga och idéburna pressats tillbaka av de vinstdrivande skolbolagen. Regelverket har därtill möjliggjort för de vinstdrivna bolagen att plocka russinen ur kakan, snarare än få dem att ta fullt ansvar för skolan som system.

De vinstdrivande skolornas kontroll över elev­antagningen har gjort att bolagen kunnat välja elever – inte ett fritt skolval. Genom att säkra den elev­sammansättning som varit mest lönsam så har kostnader kunnat övervältras på resten av skolsystemet.

Det första regeringen borde förändra

Även kommunala skolor och icke-vinstdrivande friskolor har påverkats av marknadsmekanismerna. Eftersom varje elev bär med sig sin elevpeng har elever och vårdnadshavare av allt fler börjat ses som kunder. Konkurrensen om ”kundernas” elevpeng har trängt tillbaka kunskapsuppdraget till förmån för leverans av kundservice. Ytterst har detta till och med medfört att en betygsinflation brett ut sig.

Det är därför inte konstigt att utbildningsminister Johan Pehrson gjort en helomvändning av kursen för Liberalerna och nu försöker få regeringen som helhet att stoppa vinstintressets framfart i Skolsverige. Återstår att se om han lyckas.

Det första regeringen borde förändra är elevpengens per capita-ersättning. Det kostar i stort sett lika mycket att bedriva skola oberoende av om klassen är stor eller liten. Incitamentet att det lönar sig bäst att fylla klasserna med så många elever som möjligt, ja det leder så klart inte till en bra skola.

Stäng dörren för vinstdrift

Det andra är att sätta stopp för aktiebolags­formen. Den passar inte för skolverksamhet eftersom aktiebolagslagen anger att syftet med bolag är just bolagets bästa – inte det bästa utifrån samhälls­uppdraget.

Min uppfattning är att det är hög tid att bestämt stänga dörren för vinstdriften i svensk skola. Men om de vinstdrivna skolorna skulle försvinna, vad händer då med alla elever och lärare vid dessa skolor? Svaret är att de kommunala huvudmännen är skyldiga att träda in. Samma elever som finns i dag måste fortsätta att undervisas och lärarna som gör det finns förhoppningsvis också att tillgå, så visst bör det vara hanterbart.

Särskilt om politiken också ser till att utveckla förutsättningarna för fristående icke-vinstdrivande skolor genom att förbättra de ekonomiska villkoren för det idéburna och småskaliga. Drivkraften för skolor ska inte vara bolagsvinst. Drivkraften ska vara engagemanget för lärande – och i det behövs alla goda krafter som brinner för utbildning.

JUST NU:

• Tummen upp: Västerås kommun ger lärarna en extra löneförhöjning på cirka 500 kronor per månad utöver förhandlad löneökning. Föredömligt.
• Tummen ner: 44 miljoner lärare riskerar att saknas till år 2030, enligt Unesco. Det handlar om vår framtid.

Ledare i Vi Lärare #7 2024

LÄS MER:

Friskolor: Hårdare krav men inget vinststopp

Anna Olskog: Fler måste vinnas till motståndsrörelsen mot nedskärningar

Anna Olskog: Dags för systemskifte i skolväsendet