”Är utbildning viktigt för Sveriges framtid? Jag vill gärna tro att våra politiker anser det, men har svårt att leda det i bevis när jag ser deras konkreta prioriteringar”, skriver Anna Olskog i sin ledare.

Under flera tunga år har vi lärare pressats hårt av nedskärningar och resursbrist. Många kommuner har dragit åt svångremmen för förskolor och skolor. Regeringen har heller inte ökat statsbidragen till kommunerna i takt med kostnadsutvecklingen.

Skolbudgetar i både kommun och stat har parodiskt nog ofta lanserats med stora ord om historiska satsningar, men när anslagen summeras visar det sig att pengarna räcker till mindre än föregående år.

Därför ställer jag frågan: Är utbildning verkligen viktigt för våra beslutsfattare?

På utbildning sparas och snålas det

Nyligen har regeringen aviserat att staten under fem år ska låna inte mindre än 300 miljarder kronor till upprustning av försvaret. Några dagar senare gav regeringen besked om att staten ska låna mellan 300 och 600 miljarder kronor till utbyggnaden av ny kärnkraft.

Satsningarnas storlek är exceptionella och saknar motsvarighet i modern tid. Beloppen kan ställas i relation till förra årets budgetproposition. Där räknas medel till skola i miljoner kronor, inte miljarder. Risken är överhängande att räntekostnaderna för den ökade skuldsättningen får betalas av än mindre resurser till utbildning.

Jag säger inte att kraftfulla förstärkningar av försvaret eller av energiproduktionen inte är viktigt. Men jag ställer en fråga om hur vi som samhälle prioriterar. På kort tid fattas det beslut om lån som är större än hälften av statens årsbudget. Men på framtida generationers utbildning kan det sparas och snålas – det gör liksom inget. Det är inte viktigt att betala för.

Hur resonerar svenska politiker?

Den utlösande faktorn till Sveriges snabba militära upprustning är USA:s nya utrikespolitik under Donald Trump. Samme president har beslutat att avskaffa Utbildningsdepartementet, hota och brandskatta universiteten och avveckla allt federalt stöd till skolor.

Jag träffade nyligen ledarna för de två stora lärarfacken i USA, Becky Pringle (NEA) och Randi Weingarten (AFT). De ser det som sker som en del i en politisk strategi mot ett auktoritärt samhälle. Becky Pringles varningsord har fastnat hos mig: ”Det här kommer till ett land nära dig, eller till ditt.”

Det leder mig till frågan: Hur resonerar våra svenska politiker om vikten av utbildning – egentligen? Vilka vägval kommer att göras?

Tänka kritiskt och värdera information

Politikerna kan välja att på allvar se utbildningssystemet som en central del i totalförsvaret och värnet av vår demokrati. Genom skolan lär sig barn och unga om demokrati, kritiskt tänkande och hur samhället fungerar. I en värld där informationskrig, propaganda och desinformation är vardag, är förmågan att tänka kritiskt och värdera information en direkt säkerhetsfråga. Den förutan har demokratin ingen chans.

USA:s president under andra världskriget, Franklin D Roosevelt, uttryckte saken så här: ”The real safeguard of democracy, therefore, is education.”

Vilken av de två presidenterna vägleder svenska politiker?

Ledare i Vi Lärare #3 2025

LÄS MER:

Fackets krav: Så ska kryphålen täppas till

Fler lärare lämnar skolan – så kan avhoppen minska

Fackets varning efter vårbudgeten: ”Kräver pengar”