Sågar förra regeringens läxsatstning

Det finns inte ett ord om läxor i vare sig läroplanen eller skollagen. 

Men sedan säger skollagen att alla elever i årskurs 4–9 har rätt till läxhjälp, eller extra studietid som det heter i lagen.

Regeringen motiverade lagändringen med att det ska stärka skolans kompensatoriska uppdrag.

– Det ska inte spela någon roll vilken skola du går på eller om dina föräldrar har råd att köpa privat läxhjälp. Alla elever i grundskolans årskurs 4–9 ska erbjudas minst två timmars extra studietid per vecka från och med höstterminen 2022, sa dåvarande skolministern Lina Axelsson Kilhblom (S).

Lagändringen har skapat irritation. Dels för att inga pengar har avsatts för reformen, dels för att det tar lärarnas tid.

– Varför införa nya ofinansierade reformer när det saknas behöriga lärare på många håll, säger Ylva Appelgren.

”I klassrummet lärandet sker”

Ylva Appelgren menar att det är tveksamt om läxhjälpen ger någon effekt. Något som bekräftas av norska erfarenheter. 2010 blev det obligatoriskt för norska skolor att erbjuda läxhjälp. Vid en utvärdering några år senare visade det sig att högpresterande elever blev lite bättre. De lågpresterande som reformen riktade sig mot höjde inte sina resultat.

– Det är i klassrummet lärandet sker, inte genom att läsa läxor med en outbildad person efter skolan, säger Ylva Appelgren. 

Lärarförbundets ordförande Joanna Jaara Åstrand håller med.

– Vi vill hellre se insatser som stärker stödet för elever i ordinarie undervisning. Med tillräckliga resurser skulle klasserna kunna minskas, lärarna få mer tid för sina elever och för planering och uppföljning av undervisningen, speciallärare och specialpedagoger kunna anställas och därmed skulle eleverna få förutsättningar att utveckla sina kunskaper inom skoltid.