Svenskläraren om läskrisen: Digitaliseringen har lett fel

LÄS MER: Global studie: Svenska elever läser sämre

Liksom i resten av länderna i OECD:s mätning Pirls 2021 lyckas svenska fjärdeklassare sämre än i den föregående studien. Den allmänna nedgången förklaras med effekterna av pandemin som pågick medan studien genomfördes. Men Sverige sticker ut genom att de resurssvaga eleverna står för hela minskningen medan resursstarka elever klarar sig lika bra som tidigare.

LÄS MER: Skolverket: Jobba med de resurssvaga skolorna 

Sara Persson är lärare i både svenska och svenska som andraspråk På Gunnebo skola utanför Västervik och är engagerad i barns och ungas läsning. Hon förvånas inte över resultaten.

– Det här med bokslukaråldern finns nästan inte längre. Det är kanske en pojke och en flicka i varje klass som pratar om att de läser. Och det är också de eleverna som lyckas bäst i skolan, säger hon.

Ogenomtänkt digitalisering bakom lästapp

Hon ser en hel mängd faktorer som samverkar för att skapa den ojämlika situation som Pirls sätter fingret på – som marknadsskolan och new public management.

Men allra främst sätter hon vad hon menar är en ogenomtänkt digitalisering som har drivit på en rörelse bort från att läsa böcker i skolan.

– Svaret på varför det blivit så här är ju komplext. Men läroplanens utformning där läsning och handskrift inte betonas så mycket, medan digitalisering betonas kraftigt, har lett fel.

Hon påpekar att hon inte vill framstå som teknikfientlig utan att det snarare handlar om att inte kasta ut barnet med badvattnet i en iver att inkorporera ny teknologi.

– Det har ju blivit en stor schism i skolans värld där många är antingen för eller emot digitalisering och det är olyckligt. Problemet är inte datorer och läsplattor, problemet är att man har satsat på datorer och läsplattor i stället för böcker.

Sviker sitt kompensatoriska uppdrag

När bokläsningen generellt går ner bland unga borde det vara en självklar del av skolans kompenserande uppdrag att se till att alla barn får möjlighet att upptäcka böcker – men i själva verket har det blivit tvärtom menar Sara Persson.

– Nu är det i stället så att vissa hem kompenserar för det här medan elever som bor i familjer där föräldrarna är lågutbildade, inte pratar svenska, har svåra arbetstider eller liknande inte gör det, säger hon.

På Gunnebo skola har hon dragit i gång en frivillig bokcirkel där föräldrar och elever i årskurs fem och sex läser tillsammans och diskuterar boken på ett lättsamt sätt. Tanken är att det ska vara både läsfrämjande och integrationsfrämjande och det har varit väldigt lyckat, menar Sara Persson.

LÄS MER: Sara bjuder in föräldrarna till bokcirkel

–  Det har blivit jättefint mottaget och lyckat. Vissa elever som kommer tycker helt enkelt om att läsa, men det är en väldigt blandad kunskapsbakgrund på deltagarna. Men där når man ju inte alla eftersom det är en frivillig fritidssysselsättning, säger hon.

Så vad behöver skolorna för att alla elever ska kunna bli goda läsare?

– På kort sikt behöver skolorna analoga läromedel och fungerande skolbibliotek. Och ett skolbibliotek är inte en boksamling på en hylla. Det är ett bibliotek med en tanke och en grund och en utbildad bibliotekarie. Det skulle man kunna införa nu direkt om man tillför medel.

– På längre sikt behöver vi en ny läroplan som betonar läsning på ett helt annat sätt än idag och en digitalisering som inte går överstyr. När eleverna läser mindre hemma är det sorgligt att skolan inte leder rörelsen åt andra hållet och visar på andra vägar, säger Sara Persson.

LÄS MER:

Global studie: Svenska elever läser sämre

Skolverket: Jobba med de resurssvaga skolorna 

Skolministern om läskrisen: Lärare ska utbildas bättre

Lärarnas uppmaning: ”Sluta blunda, ministern”