Skolverket: Jobba med de resurssvaga skolorna

LÄS ÄVEN:

Svenskläraren om läskrisen: Digitaliseringen har lett fel

Global studie: Svenska elever läser sämre

När Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson presenterar resultaten av OECD:s senaste undersökning av elevers läsförmåga är det framför allt en sak som sticker ut.

Att resultaten sjunkit på totalen rimmar med övriga länder och antas bero på att studien genomfördes under coronapandemin. Men till skillnad från andra länder är det i Sveriges fall enbart de resurssvaga eleverna som tappar.

Resultaten för resursstarka elever är oförändrade jämfört med resultaten från den föregående studien som när den presenterades 2016 utgjorde ett rejält kliv uppåt. Men skillnaderna mellan de högst och lägst presterande eleverna har aldrig varit större och socioekonomisk bakgrund har större betydelse för resultaten i Sverige än i de nordiska grannländerna och EU/OECD.

Tydligare fokus på resurssvaga

Det här gör att Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill se ett tydligare fokus för myndigheten att jobba just med att lyfta de resurssvaga eleverna och skolorna.

 – Skolverket ska ju stödja alla, jobba brett och göra nationella insatser. Men internt har vi sagt att vi i mycket större utsträckning skulle behöva koncentrera oss på de huvudmän, skolor och elevgrupper som inte får till det. Precis som jag tycker att huvudmän och staten också borde göra det, säger han.

Det ingår ju i Skolverkets uppdrag idag att bidra till en ökad likvärdighet. Har ni misslyckats?

– Resursstarka skolor som redan har en hög kvalitet tar i mycket högre grad del av Skolverkets professionsutvecklande insatser idag. Frågan är hur vi ska nå de skolor och huvudmän som verkligen skulle behöva ta del av de här statliga åtgärderna.

Hur svarar du själv på den frågan?

– Det är någonting vi jobbar med nu. Vi har kvalitetsdialoger med huvudmän, där kommer vi få en annan koll, där kan vi börja ha en dialog om vad de skulle behöva vidta för åtgärder.

”Stärka kunskaperna hos de styrande”

Är det inte egentligen just mer resurser, pengar helt enkelt, som de resurssvaga skolorna behöver? Pengar till fler kollegor, fler speciallärare och så vidare?

– Det är helt klart så att skolor har olika behov, och huvudmannen har ett ansvar enligt skollagen att fördela resurser utifrån skolors olika förutsättningar och behov. Det finns kommuner som gör det jättebra, och andra kommuner som verkligen inte gör det bra.

– Men det handlar både om finansiell styrning, att skicka ut pengar, och om kunskapsstyrning, att stärka kunskaperna hos de styrande så att mer resurser faktiskt leder till bättre resultat, säger Peter Fredriksson.

”Det är anmärkningsvärt”

Ett annat tydligt resultat i studien är att betydelsen av vilket språk eleverna pratar hemma har ökat. Skillnaden i resultat mellan de som alltid pratar svenska hemma och de som inte gör det har ökat.

Peter Fredriksson tror att det förslag på en kursplan för nybörjarsvenska som Skolverket lämnat till utbildningsminister Lotta Edholm skulle kunna vara en del i att lyfta skolresultaten för de nyanlända elever som nu läser svenska som andraspråk.

– Jag tycker det är lite anmärkningsvärt att Sverige i många år har tagit emot stora grupper av nyanlända elever men vi har ingen kursplan för nybörjarsvenska. Skolverket bedömer att både lärare och elever skulle gagnas av en kursplan som faktiskt handlar om hur man lär sig svenska.

LÄS ÄVEN: Skolministern om läskrisen: Lärare ska undervisa bättre