Mängdträning och phonics – så ändras svenskundervisningen

Den nya läroplansutredningen ”Kunskap för alla” gräver djupt för att förbättra läs- och skrivundervisningen och den läskris som resulterat i bland annat Pisa-raset och högskolornas larm om bristande läsförmåga – även på spetsutbildningar.

Utredningen konstaterar bland annat att ”läsning” nämns en enda gång i de inledande delarna av nuvarande läroplanen, Lgr22, under rubriken skolans uppdrag.

Det står: ”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga”.

”Kursplanerna för vaga”

– Som jag uppfattar det är kursplanerna idag för vaga. Det ger inte lärare den guidning med evidens och trygghet om vad som är det viktiga och när saker ska ske. Man kan hålla på med vad som helst i läsning på lågstadiet och ändå ha stöd i läroplanen, säger Linda Fälth, professor vid Linnéuniversitetet.

Hon forskar på läsning och läsutveckling och är en av deltagarna i den expertgrupp som varit med och tagit fram läroplansutredningen.

Ett av de problem som utredningen identifierat, är att de centrala målen för svenska i F-3-klassen inte är rangordnade. Lärare kan själva bestämma på vilka delar de vill lägga tyngdpunkten, och i vilken ordning de ska behandlas.

Planen: phonics obligatoriskt

I den nya läroplanen förslås krav på phonics, ljudningsmetoden, i vilken ordning läraren ska undervisa om bokstäverna i alfabetet, mer exakta kunskapskrav samt mängdträning.

– Det får inte bara bli avkodning, det är inte alls intentionen. Men man måste få i gång mängdträning i ettan och tvåan, det krävs varje dag. Det måste få ta skoltid, det går inte att lägga sådant på hemmen, säger Linda Fälth.

Utredaren Thomas Persson föreslår också att staten ska besluta om kompetensutveckling för lärare, så att de kan möta kraven i den föreslagna läroplanen.

Under senaste tiden har det pågått en debatt mellan phonics och kognititionsvetenskap å ena sidan, försvarare av lärares hantverksskicklighet och det sociala mötet med texten å den andra.

Nu hoppas Linda Fälth att det kommer bli ett brott mot läroplanen att helt bygga undervisningen på andra metoder för läsinlärning.

– Den strukturerade ljudningsmetoden har fått för liten plats, och när vi skriver in den blir det stor skillnad. Men det borde vara tilltalande för alla att elever lär sig läsa och skriva tidigt, säger hon.

– Metoden har fått för liten plats, och när vi skriver in den blir det så stor skillnad. Men det borde vara tilltalande för alla att elever lär sig läsa och skriva tidigt, säger hon.

”Så borde kursplanen vara”

Sveriges Lärare har gett besked om att de kommer att granska både att utredningen förespråkar vissa metoder, och att läroplanen blir mer detaljstyrd.

– När vi har resonerat om det menar många att när man är trygg i undervisningen och hantverket så blir det som en bekräftelse, man kan checka av i kursplanen. Man börjar med vissa bokstäver och väntar med andra. Medan nyutexade kanske inte har så mycket utbildning i läsinlärning med sig så och då blir det som en manual att luta sig mot. Man kan checka upp och få stöd och så tycker jag att en kursplan borde vara, säger hon.

”Blir provocerad”

Kritiker har också riktat in sig på att elevernas motivation kan bli lidande med mer strukturerad och regelstyrd undervisning.

– Jag blir provocerad. Eleverna blir motiverade av att kunna läsa och ljuda ihop nya ord. Bland det finaste man får vara med om som lärare är att se barnen knäcka läskoden, säger Linda Fälth.

En annan medicin mot läskrisen är nya bedömningsstöd, vilket utredningen också rekommenderar.

– De som Skolverket erbjuder idag är för grovmaskiga, elever faller igenom, säger Linda Fälth.

Men inte 900 sidor läroplansutredning kan lösa läskrisen ensamt.

Det krävs också förutsättningar för lärarna.

– Det går inte att bedriva lästräning med 25 nybörjare, då måste man vara Joe Labero. Det behövs grupptimmar men också samarbete med andra professioner som speciallärare. De få skolor som har skollogopeder är lyckligt lottade. Att tidigt och snabbt och utan remisser hit och dit komma till rätta med problem, säger hon.

Förhoppningen är också att en tydligare läroplan kommer att sanera läromedelsmarknaden.

– Då finns det inte utrymme att improvisera och skapa de läromedel de känner för. Läromedelsförfattarna har heller inte haft något att luta sig mot, säger Linda Fälth.

LÄS ÄVEN:

Nya läroplanen: Så förändras undervisningen

Lärarnas larm: Därför nöter vi för lite i skolan

16 forskare: ”Utredningen underminerar lärare”

Hjärnforskaren varnar för ensidigt neurofokus i skolan