Lärarnas uppmaning: ”Sluta blunda, ministern”
Sveriges Lärares ordförande Johanna Jaara Åstrand är kritisk till regeringens åtgärder mot läskrisen.
Läsning
Svenska fjärdeklassare presterar sämre i läsundersökningen Pirls 2021.
Skolminister Lotta Edholm (L) vill lösa problemet med bättre utbildade lärare.
– Sluta blunda och se de egentliga orsakerna, säger Sveriges Lärares ordförande Johanna Jaara Åstrand.
LÄS ÄVEN:
Svenskläraren om läskrisen: Digitaliseringen har lett fel
Skolministern om läskrisen: Lärare ska utbildas bättre
Att resultatet sjunker sedan förra undersökningen 2016 är ingen överraskning, säger Johanna Jaara Åstrand.
– Men det gör inte det hela mindre allvarligt. Det som däremot gör mig riktigt provocerad är att vi har en skolminister som inte alls adresserar grunden till problemen: Trots att skollagen säger att vi ska ha en likvärdig och kompensatorisk skola så misslyckas vi år efter år med de problem som det handlar om. Att då komma och säga att lärarutbildningen ska reformeras — det är ett hån, säger hon.
I stället kräver Sveriges Lärare ett omtag.
Detta är lärarnas krav på ministern
– Styrnings- och finansieringssystemet behöver förändras. Det är skolvalet, statsbidragen och lärarbristen som behöver lösas. Det är här vi hittar orsakerna till resultatet i Pirls och andra skolmisslyckanden, säger Johanna Jaara Åstrand.
På kort sikt handlar det om att stoppa nedskärningarna i kommunerna.
– Annars kommer resultaten sjunka ytterligare när kringresurser försvinner och klasserna blir större. Alltifrån elevassistenter och specialpedagoger försvinner. Lärare har under många år kompenserat för politikernas tillkortakommanden. Att då få i knät att lärare inte jobbar tillräckligt skarpt med läsundervisningen är så dumt så det inte är klokt, säger hon.
Staten ska få ansvaret
På lång sikt handlar det om att låta staten få huvudansvaret för att finansiera skolan.
– Vi behöver likvärdiga förutsättningar. Pirls visar inte bara att gruppen riktigt svagpresterande ökar, den visar också att skillnaderna mellan skolorna ökar. Det beror inte bara på boendesegregationen utan på ett system som bara spär på skillnaderna, säger Johanna Jaara Åstrand.
Och riktar en skarp uppmaning, både till skolministern och oppositionen:
– Oavsett partitillhörighet så behöver vi ansvariga politiker som slutar blunda för orsakerna, det vill säga dagens antikompensatoriska system. Ändra styrsystemet och ge lärare förutsättningar att göra sitt jobb så kommer det att märkas både i skolresultat och internationella undersökningar.
PIRLS 2021 i korthet
OECD:s lästest Pirls genomförs vart femte år och jämför läsförståelsen hos 400 000 fjärdeklassare i 65 länder.
- Svenska elever fick 544 poäng, något sämre än 2016 (555 poäng)
- Sverige hör till en “näst bäst-grupp”, med bland andra Finland, Danmark och Norge.
- Bara fyra deltagare har ett signifikant bättre resultat än Sverige: Singapore, Hongkong, Ryssland och England.
- Andelen svenska elever som presterar på hög nivå har minskat.
- Andelen som presterar på elementär nivå eller under har ökat.
- Andelen som presterar under låg nivå har ökat från 2 till 5 procent
- Skillnaden mellan hög- och lågpresterande är större än någonsin tidigare.
- Skillnaden mellan elever på resurssvaga och resursstarka skolor har ökat.
- Skillnaden mellan elever från resurssvaga och resursstarka hem har ökat.
- Betydelsen av att prata provspråket hemma har ökat och är större i Sverige än i övriga Norden och EU/OECD.
- De flesta länder lyckas sämre 2021 än 2016 – inget land lyckas bättre.
LÄS MER:
Skolverket: Jobba med de resurssvaga skolorna
Global studie: Svenska elever läser sämre
