Krisen: 62 000 elever underkända i läsförståelse
Ämneslärarens krönikör Fredrik Sandström berättade om läsning i SVT:s morgonstudio.
Läsning
Under de senaste nio åren har nära 62 000 niondeklassare underkänts i läsförståelse i de nationella proven. Det visar nya siffror från SVT.
– Andelen i Pisa och Pirls är dock mycket högre, säger läraren Fredrik Sandström.
De nationella proven pågår för fullt. Samtidigt väntar Skolsverige på resultaten av de nationella proven för 2024, siffror som ska kungöras av Skolverket under fredagen.
En undersökning som SVT gjort, visar att de senaste nio åren har 61 972 niondeklassare underkänts i läsförståelse i nationella proven.
– Det säger sannolikt mer om nationella proven än elevernas faktiska läskunnighet, säger Fredrik Sandström, lärare och krönikör på Vi Lärares systertidning Ämnesläraren.
”Nationella proven för dåliga”
Han var också gäst i SVT:s Morgonstudion när siffrorna diskuterades.
– Problemet är att Skolverket inte verkar förstå att nationella proven i årskurs 3, 6 och 9 är för dåliga. De håller för låg nivå och mäter inte vad de säger att de ska mäta, säger han.
I Pisa 2022 var det en fjärdedel av eleverna som inte nådde upp till basnivån i läsförståelse, vilket Vi Lärares systertidning Ämnesläraren har rapporterat.
– Det är ett underkännande av hela skolan, att gå tio år utan att läsa och skriva ordentligt, säger Fredrik Sandström.
Väljer enklare litteratur
Samtidigt rapporterar lärare vid lärosätena om att studenterna får allt svårare att ta till sig text. Bland annat har läkarstudenterna vid Karolinska institutets tredje termin fått enklare textböcker.
– Vi sänker vår ambition gällande hur mycket studenterna ska läsa litegrann. Det är ingen idé att skjuta för högt, för då tappar man vissa studenter, säger kursansvariga Ellinor Kenne till Vi Lärare.
Utbildningsminister Johan Pehrson (L) har reagerat och kallar till sig representanter för lärosätena för att diskutera studenternas läsförmåga.
Och i inslaget på SVT säger Fredrik Sandströms elever att de egentligen inte behöver läsningen.
– Man ska lyssna på barn och unga i många frågor, men femtonåringars svar har ingen relevans överhuvudtaget i den här. Utan läsningen berövar vi dem möjligheter i livet, till exempel att göra klassresor. Dessutom går de miste om att utveckla abstrakt tänkande och uppleva läsningens estetiska och känslomässiga dimensioner, säger Fredrik Sandström.
På fredagsmorgonen är han inbjuden till STV-studion för att prata vidare om läskrisen med skolminister Lotta Edholm.
LÄS ÄVEN:
Mannerheim: ”Mina tio åtgärder för att mota läskrisen”
Sara Bruun: Att ”särskilt beakta” nationella proven – vilket skämt
Åtgärderna som ska vända läsraset
