Här är åtgärderna som ska vända läsraset
Så vill Skolsverige ta eleverna ur läskrisen – där 62 000 misslyckats med läsförståelse i nationella proven de senaste nio åren, enligt SVT.
Läsning
Vi Lärare har under lång tid följt läsraset i svensk skola.
Här listar vi några av de viktigaste åtgärderna i försöken att vända trenden.
SVT har räknat ut att nära 62 000 niondeklassare underkänts i läsförståelse på de nationella proven under de senaste nio åren.
Vi Lärare har länge bevakat läskrisen – och skrivit om åtgärderna.
”Från skärm till pärm”
Regeringen har rivit upp Skolverkets digitaliseringsplan, och regeringen utreder ett totalt mobilförbud i skolan.
Redan är kraven på digitala verktyg i förskolan slopade.
Men här finns kritiska röster, som menar att verktygen inte är problemet. I stället är det själva användningen:
– Vi hör aldrig att vi ska slopa matte bara för att det finns olika uppfattning om ämnet, säger Johanna Eriksson Malvemyr, förskollärare i Malmö, till Vi Lärares systertidning Förskolan.
Bättre lärarutbildning
Lärarstudenter får inte lära sig hur man lär barn att läsa med vetenskapligt baserade metoder. Nu utreds lärarutbildningen.
Kognitionsforskaren Agneta Gulz framhåller bland annat avkodningsmetoden Phonics.
– Man kan möta elever i F–3 på olika sätt, men vi får inte tappa dem som behöver mest stöd och mest tid men som kan lära sig. Idag är de förlorarna, kognitionsforskaren Agneta Gulz, till Vi Lärare.
Nya verktyg för lärarna
Skolverkets obligatoriska verktyg för att kartlägga elevers läsförmåga i förskoleklass och årskurs ett är missvisande dåliga – och tidskrävande.
Det menar bland annat forskarna Nils Kirsten och Anna Eva Hallin.
Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att se över materialet.
Nya läroplaner
Mer fakta och mindra analys, det vill skolministern se i nya läroplanerna.
Arbetet med ett förslag pågår.
I nya Gy25 står det att elever ska läsa hela verk.
Expertrådet för läsning menar att läroplansutredningen som arbetar med grundskolan borde föra in samma krav där.
Bemannade skolbibliotek
Från juli 2025 ska varje skola ha ett bemannat skolbibliotek.
Sveriges kommuner och regioner flaggar för att statsbidraget är för litet för att finanisera reformen ordentligt.
Expertråd för läsning
Sveriges Lärare och Lärarstiftelsen har reagerat på utveckling och startat Expertrådet för läsning – som består av de kanske mest lämpade, det vill säga lärare.
– Vi ser ett akut behov av att prioritera läsundervisning genom hela skolsystemet, säger läraren Björn Kohlström, en av medlemmarna i rådet, till Vi Lärare.
Bokbidrag till skolan
Regeringen har dammat av Skolkommissionens gamla förslag, och satsar en halv miljard årligen på fysiska böcker i skolan, eftersom läsning på papper anses mest effektivt av forskarna. Samtidigt har formuleringarna i skollagen skärpts – elever ska ha tillgång till läroböcker.
– Skollagen kommer betona kraven på riktiga läroböcker mycket hårdare och då är det också viktigt att det finns ett statsbidrag så att man får en reell möjlighet att faktiskt köpa in böcker, säger Lotta Edholm, till Vi Lärare.
Obligatorisk språkförskola
Barn som växer upp i språkfattiga miljöer ska gå i förskolan, menar skolminister Lotta Edholm – som vill införa sanktioner för föräldrar som inte hörsammar kravet.
Frågan utreds, tillsammans med språktester av personalen.
Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog anser att det blir fel att peka ut en grupp barn.
– Om ett obligatorium införs måste det i så fall bli någon form av allmän förskoleplikt, menar Anna Olskog.
LÄS ÄVEN:
Krisen: 62 000 elever underkända i läsförståelse
