Så ökade skolan elevernas läshastighet
Specialläraren Sara Isberg arbetar med metoden som ökat elevernas läshastighet.
Läsinlärning
Läs-testerna för sjundeklassarna gav nedslående resultat på Grubbeskolan i Umeå.
Men efter fem veckors intensivträning är läget ett annat.
– Eleverna har insett att det krävs ansträngning för att bli bättre, säger specialläraren Sara Isberg.
När sjuorna började efter sommarlovet visade lästest att en stor del av eleverna låg på eller under hastighetsgränsen på 100 ord i minuten, vilket SVT rapporterat.
– Jag har inga exakta siffror men låt säga att kanske 25 procent av våra elever som låg under riktvärdet eller precis på gränsen. Det har inte med läs- och skrivsvårigheter att göra, utan med för lite träning, säger Sara Isberg.
Bristfällig läsning är inte utmärkande för just denna årskull.
Läsförmågan minskar
– Under åren på Grubbeskolan har både jag och lärarna märkt att läsningen inte har varit så bra som den var förut, säger hon.
Lärarna hade redan haft diskussioner om lästappet.
– Vi hade haft många samtal innan, hur lärarna skulle anpassa för sina klasser i sina ämnen, när hälften har svårt att ta till sig en faktatext, säger Sara Isberg.
Hon, läraren i svenska som andraspråk och specialpedagogen föll för Sara Bruuns material ”Intensivläsning i helklass” baserat på ljudningsmetoden.
Tio minuter om dagen läser eleverna två och två, först listor med nonsensord och sedan innehållsord.
Eleverna slutar chansa
– Lärarna beskriver att elever inte chansar på innehållsorden längre, utan de förstår att det är viktigt att läsa hela ordet korrekt. Vi har elever som har chansat ganska mycket och missat innehåll, även om de själva tycker att de läser snabbt, säger hon.
Listan tar slut vid 150 ord, nivån för årskurs nio.
– Vi har en elev som vi gjorde en ytterligare lista åt, som läser 181 ord, men vid 150 så läser du med flyt och tillräckligt snabbt, säger Sara Isberg.
Deltagarna har höjt hastigheten med mellan 10 och 50 procent.
– Det var tydligt vid första avstämningen att elever som inte förstod vikten av insatsen fick låg ökning, men de som lyssnat på kamrater som tagit det på allvar fått högt resultat, säger hon.
Men påpekar att det aldrig varit fråga om tävling.
– Det går inte att känna sig dålig, den elev som har ökat 50 procent är inte den som läser flest ord idag. Utan det handlar om procent. De som upplevt sig som svaga läsare blir jätteglada när de märker att de blir bättre, säger Sara Isberg.
Övar tålamod
Men intensivsatsningen har också lett till något annat, enligt specialläraren.
– Att avsätta tio minuter för något som är ganska tråkigt har fått eleverna att inse att hur bra de blir, att det krävs ansträngning för att bli bättre, säger Sara Isberg.
Skolan ska utvärdera lässatsningen.
Beroende av resultatet är tanken att intensivträningen blir ett stående inslag vid skolstarten i sjuan.
Så fungerar intensivläsning
- Intensivläsning i helklass bygger på ljudningsmetoden.
- Först görs ett test, sedan stämmer läraren av efter halva projekttiden, och sedan görs en slutavstämning.
- Aktiviteten är lärarledd, och alla lärare är involverade.
- Träningen genomförs tio minuter varje dag.
- Eleverna får läslistor med ord i kolumner. De första listorna är nonsensord, sedan kommer innehållsord.
Den ena eleven läser orden i listan, den andra pekar på ett ord och flyttar fingret så fort det blivit rätt. Eleven läser listan tre gånger, sedan byter de med varandra. - När eleverna gått igenom listan tre gånger får läraren lyssna.
- När läraren godkänt går elevparet vidare till nästa lista.
- Parallellt arbetar eleverna med skönlitteratur och läsförståelse.
Källa: Sara Isberg/Sara Bruun.
LÄS ÄVEN:
Läsraset – så brister skolan
Forskarna om läsraset i Pisa: ”Läget är allvarligt”
Läsexperten: ”Vi måste vara mer nyfikna”
Skolans bokcirklar skapar läsglädje hos både elever och lärare
