Så kan du undervisa med skönlitteratur

I mitten av augusti kom Fredrik Sandström ut med boken ”99 sätt att undervisa med skönlitteratur”. En bok som enligt honom själv vänder sig till lärare som vill låta skönlitteraturen ta mer plats i undervisningen. Optimalt kombinerat ger bokens tips hela 35 000 valmöjligheter, enligt Fredrik Sandström.

Dina elever läser mycket, flera romaner och noveller under ett läsår, för att du vill att eleverna ska identifiera sig som läsare. Hur lyckas du med det?

– Det sker inte utan en del protester, inte inledningsvis i alla fall. Därför läser jag oftast klassuppsättningar gemensamt med eleverna och jag leder dem genom texten på olika sätt. Efterhand blir det en vana och på vårterminen i nian flyter det på och uppskattas av de flesta. Målet är att eleverna ska identifiera sig som läsare. ”Jag är en läsare!”

Stor variation på tillgång

Elever läser förhållandevis lite både skönlitteratur och sakprosa i skolan idag. Hur kommer det sig?

– Tillgången till litteratur och läromedel varierar kraftigt. Lärare har förhållandevis lite tid att förbereda textnära undervisning. Eleverna har över tid försämrat sin läsförmåga.

– Många faktorer påverkar och gör det "jobbigt" att läsa. Det finns krafter som till och med verkar för att undanröja hinder för läsning, till exempel genom att lyssna på text i stället för att läsa. Vi borde ju läsa ännu mer i skolan för att göra eleverna läskunniga. Även bedömnings- och resultatkulturen som präglar skolan påverkar synen på estetisk läsning och skönlitteratur negativt.

Du pratar om skillnaden mellan efferent och estetiskt läsande?

– Ja, efferent läsning är nödvändig för att exempelvis utvinna fakta ur en text och förstå en skönlitterär, men att läsa som avkoppling, för nöjes skull eller för att fly bort till en annan tid och plats är något helt annat. Läsningen i skolan är aningens präglad av ”nytta”, det vill säga att eleverna läser i andra syften än att läsa, till exempel för att lära sig nya ord eller nå kunskap.

”Tröskeln till läsning är hög”

– Att engagera sig och fördjupa sig i litteraturens berättelser kan få oss att bättre förstå andra och kanske själva växa som människor med nya insikter. Den personliga upplevelsen är svårare för en lärare att bedöma, men minst lika viktigt att tillgodose för att göra läskunniga elever till läsare.

Det är enligt läsforskning viktigt att eleverna själva får välja det man läser. Hur förhåller du dig till elevinflytande och krav på individualisering?

– Det är viktigt, men om eleverna då väljer att inte läsa alls eller bara läsa en sorts genre? På högstadiet är tiden knapp. Tröskeln till läsning är hög. Genom att läsa tillsammans får eleverna kraft och stöd att upptäcka nya saker i en bred repertoar av litteratur, i stället för att begränsa sig med egna val.

– Lärare har till viss del blivit adminstrativa observatörer, då man ska anpassa lektionerna efter varje elevs behov och förutsättningar. Jag är övertygad om att en lärare som undervisar genom att berätta, förklara, beskriva och förevisa gör att eleverna utvecklas mer, än en lärare som överlåter svåra saker till eleverna själva att hantera.

”Läsförmåga är nyckeln till allt”

Varför är läsningen en så angelägen fråga för alla lärare?

– Elevernas läsförmåga är nyckeln till allt och gör det möjligt för dem att förstå sig själva och omvärlden. Läskunnighet ger eleverna möjlighet att verka i och påverka vår demokrati.

Avslutningsvis, vilken skönlitteratur föreslår du som kan användas i undervisning?

– Jag ställer höga krav på både språk och innehåll i litteraturen vi ska läsa. Sverige har en lång tradition av duktiga barn- och ungdomsförfattare så det finns oändligt många böcker att välja på.

GENERELLT OM TEXTVALETS BETYDELSE

• Känslan när eleverna fnissar, skruvar på sig, rynkar på ögonbrynen, biter på naglarna eller skrattar högt är det bästa som finns. Då har man träffat rätt med textvalet. Läsningen blir då inte enbart "nyttig" kunskap som enkelt låter sig mätas. Att leva sig in i en text, dras med i bokens äventyr och dela upplevelsen tillsammans med andra är OCKSÅ läsning. Att ägna tid åt att hitta bra litteratur som gör läsningen angelägen och tar med eleverna till andra tider och platser är väl investerad tid. 

LÅGSTADIET

• Högläs mycket. Ta bildpromenader i bilderböcker med en dokumentkamera och utforska tillsammans. Låt eleverna på egen hand botanisera i den fantastiska litterära skatt som finns. Fyll klassrummet med litteratur och omge eleverna med berättelser. Varför inte skapa ett litet klassrumsbibliotek eller skruva upp lister på väggarna fyllda med böcker? 

MELLANSTADIET

• Att göra urval och placera händelser i kronologisk ordning för att återberätta kan vara knepigt. Jag brukar lära ut detta i två steg. Först väljer eleverna bland ett antal givna nyckelord, t ex tjugo stycken, de tio som fungerar bäst som stöd att återberätta händelseförloppet. Vi för ett samtal om orden som eleverna har valt. Därefter får eleverna göra samma sak med ett antal meningar. De sammanfattar lärarens återberättande. Stegen upprepas med ökad grad av självständighet.

HÖGSTADIET

• För att bli nyfiken på och tillägna sig ord väljer jag ut ett antal meningar ur texten som eleverna citerar. Det utvalda ordet ska dessutom förklaras med hjälp av sammanhanget. Går inte det får eleverna använda andra strategier, till exempel slå i en ordbok. Jag avslutar lektionen med ett självrättande test för att påvisa eleverna hur många nya ord de har lärt sig. Ibland lyfter jag även in synonymer och konnotationer. Vilka associationer gör eleverna till ord som grym, ondskefull och taskig?

GYMNASIET

• Ett slag för det lekfulla och kreativa – använd författaren som förebild. I ”Att döda ett barn” av Stig Dagerman finns berättartekniska kvaliteter som eleverna förhållandevis enkelt kan använda sig av i ett eget uttryck om den händelse som inte återfinns i novellen, krocken. Eleverna kan först leta efter författargrepp, till exempel kontraster, upprepningar, detaljrikedom och perspektivbyten, för att sedan försöka använda uttrycken i en kortare text.

LÄS MER:

Läraren om nyckeln till läsning: ”Alla kan lära”

Herlitz sex tips: Så skapar vi en läsande skola

Skolan fick unikt läspris – nu hotas den av nedläggning