Fackets kravlista ska tvinga fram stöd till elever
– Vi lärare ser tidigt vilka elever som behöver extra hjälp men vägen dit är lång, säger Jonas Håkansson på Sveriges Lärare i Lund.
Läsinlärning
I Lund ökar glappet mellan högpresterande elever och de med behov av stöd. Nu ställer Sveriges Lärare fem krav på kommunen.
– Vi ser hur eleverna tappar lusten. Det är förödande, säger Jonas Håkasson, ledamot i Sveriges Lärare i Lund.
Trenden är tydlig: Lund är sämre än riksgenomsnittet när det gäller att ge elever stöd.
Samtidigt som kommunens elever har ett gemensamt betygsmedel som ligger över riksgenomsnittet har gruppen med föräldrar utan eftergymnasial utbildning halkat efter år efter år sedan 2020, enligt en undersökning av Sydsvenskan.
I dag lämnar en tredjedel av de eleverna grundskolan utan behörighet till gymnasiets yrkesprogram vilket är sämre än riksgenomsnittet.
Varannan elev brister i läs- och skrivfärdigheter
Enligt Sveriges Lärare i Lund är orsaken uppenbar: Läsförståelsen har stora brister.
– Resultatet från screeningundersökningarna av eleverna i årskurs 3 visar att runt hälften av eleverna inte har fulla färdigheter vad gäller läs- och skrivfärdigheter i Lund. Bristen består till stor del under mellanstadiet och när de kommer till högstadiet är det mycket svårt att ta igen, säger Jonas Håkansson, ledamot i Sveriges Lärare i Lund.
För att komma till rätta med bekymren har han lämnat över en kravlista på fem punkter till kommunen:
- Satsa extra på läsförståelse tidigt. Att kunna läsa är grunden för att klara skolan.
- Färre elever i varje klass. Då kan man ge mer tid till varje elev.
- Fler undervisningstillfällen i smågrupper ger bättre kvalitet.
- Ge elever med anpassningar riktad intensivträning.
- Ge introduktion till nyanlända. Sedan introduktionsklasserna togs bort i Lund börjar de eleverna i vanliga klasser, vilket inte ger dem förutsättningar att lyckas.
– Vi förstår att det innebär en kostnad att erbjuda eleverna det stöd de behöver men det innebär på sikt en ännu större kostnad att låta bli, säger Jonas Håkansson.
Mindre grupper ska ge fler en chans
Kravlistan kan uppfattas som grundläggande men kraven på introduktionsklasser och mindre grupper är kontroversiell eftersom en uppdelning av eleverna skulle kunna vara stigmatiserande.
– Vi vill se att fler elever vid fler tillfällen erbjuds mindre sammanhang. Att man helt enkelt skapar mindre grupper där de med liknande behov får chans att komma ikapp, säger Jonas Håkansson.
Större klasser med ökad spännvidd i kunskapsnivå blir sämre för alla, enligt Jonas Håkansson.
– Några få svaga elever med stora behov och enorma kunskapsluckor kan ofta kräva en mycket stor del av lärarens uppmärksamhet vilket lätt kan gå ut över den övriga klassen.
Jonas Håkansson har sett hur klasstorlekarna ökat.
– Klasserna i Lunds skolor har ökar från 20 till 25 och nu finns exempel på klasser med över 30 elever. Om kunskapsnivån vore jämn kanske det skulle fungera men så ser det inte ut. I en årskurs 7 kan det finnas elever som ligger på lågstadienivå i svenska samtidigt som andra ligger på årskurs 8.
Resurser finns – med används fel
Lund som är en förhållandevis rik kommun har resurser för att erbjuda svaga elever extra stöd men Jonas Håkansson är tveksam till att tjänsterna används på rätt sätt.
– Dokumentationskrav har gjort att resurspersoner som specialpedagoger, som förr var ett mycket stort stöd i undervisningen, nu är uppknutna med administration. Så här behöver politikerna fundera över om man utnyttjar personalen på ett effektivt sätt.
Och medan resurspersonerna fyller i dokument och utredningar om extra stöd drar ut på tiden kämpar många av eleverna med att förstå vad som står i böckerna.
– Vi lärare ser tidigt vilka elever som behöver extra hjälp men vägen dit är lång. Det är många steg som ska tas innan ett beslut kan ta av rektorn att erbjuda hjälpen. Under tiden ser man hur eleverna tappar lusten. Det är förödande för många.
LÄS MER:
Finska modellen: Här får var fjärde elev särskilt stöd
