Debatt: Varför saknas lärarna och skolbibliotekarierna i Läsrådet?

I Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället föreslår delegationen att ett Läsråd ska inrättas. Rådets första uppgift bör vara att följa upp Läsdelegationens förslag och bedömningar, står det. Det gläder mig, eftersom Läsdelegationen gjorde en fin kartläggning av läsfrämjandet och så tydligt förstod vikten av att alla elever får bra skolbibliotek.

Men nu undrar jag vilken kompetens det finns inom det nyligen utnämnda Läsrådet att driva den nödvändiga frågan om skolbiblioteksutveckling? Och har de kunskaper och intresse för vilka förutsättningar folkbiblioteken behöver för sitt arbete med de små barnens språkutveckling?

LÄSTIPS Så använder man sin skolbibliotekarie

Det är genom att satsa på skolan med skolbibliotek och på folkbibliotekens samverkan med BVC, föräldrar och förskolor som vi kan nå alla barn och ungdomar. Då kan vi få det grundläggande, systematiska och envisa arbete med litteratur och lässtimulans som är helt nödvändigt. 

Förstår Läsrådet det?

I betänkandet från Läsdelegationen beskrivs samarbetet mellan folkbibliotekens barnbibliotekarier och barnhälsovård, förskolor och familjer. Det står självklart om lärarnas viktiga arbete i skolan och fritidshemmens möjlighet att stimulera till läsning. Och det står om skolbibliotekens betydelsefulla roll. En skolbiblioteksutredning har efter detta hunnit utreda hur vi ska kunna få en utveckling till stånd som gör att alla elever i Sverige på sikt kan få tillgång till skolbibliotek med god tillgång på medier och bemannade med bibliotekarier. Men inga beslut är fattade än.

LÄSTIPS Debatt: Ta hjälp av biblioteket om ni vill få unga att läsa

Läsrådet skulle bli ett stöd för oss

I Läsrådet var jag säker på att det skulle finnas någon från skolvärlden med stor kunskap om hur man kan driva en utveckling av skolbiblioteksverksamheten på kommunnivå. Någon med erfarenhet av den potential som finns i att på varje skola ha en bibliotekarie som stimulerar till läsning i kontakten med alla elever och alla vuxna runtomkring dem. Den skulle, när det behövdes, hötta med skolbiblioteksutredningens betänkande.

I Läsrådet hade jag väntat mig att det skulle finnas någon med insikt i folkbibliotekens arbete med de små barnen, hur de kan samarbeta med föräldrar, barnhälsovård och förskolor. Någon som har idéer om hur detta kan organiseras i kommuner och stadsdelar så att alla små barn får möta många böcker och språkglada vuxna.

I Läsrådet var jag säker på att det skulle finnas representanter för lärarkåren som kunde stå upp för de förutsättningar som behövs för att bedriva en riktigt god läsundervisning.

Tillsammans kunde dessa personer stöta och blöta möjligheter för samverkan mellan sina olika områden. Läsrådet skulle bli ett verkligt stöd för oss ute i verksamheterna, vi som liksom gör jobbet. Vi behöver ju de bästa förutsättningarna!

Jag hoppas att jag är skeptisk i onödan när jag tittar på listan över Läsrådets medlemmar. Kanske finns de här kompetenserna jag efterlyser?

Om inte så hoppas jag att de i alla fall drivs av en riktigt stor entusiasm för läsfrämjandets stadiga basverksamhet på bibliotek och i skolor.

Cilla Dalén, skolbibliotekarie i Stockholm

LÄS ÄVEN

Hemlin: Utrymmet för att läsa svår litteratur är begränsat i skolan

Debatt: Problemen hopar sig för läromedelsföretagen

Yrkesetiska rådet: Då är det skadligt med lärare på sociala medier

Wiman: Skamligt att rätten till läromedel måste skrivas in i lagen