Skolverket i rättegång om dyslexi – anklagas för diskriminering

Enligt Skolverkets instruktioner för det nationella provet i svenska i årskurs sex tillåts inte att dyslektiska elever får uppgifter upplästa vid provtillfället, en anpassning som är vanlig i övrig undervisning.

Dyslexiförbundet, Talerättsfonden mot diskriminering och Disability Rights Defenders Sweden menar att instruktionerna innebär ett brott mot svensk diskrimineringslagstiftning, vilket Skolvärlden rapporterat om tidigare. I december möts parterna i rätten för första gången.

Stellan Gärde, jurist

– Orsaken att vi driver målet är för att ge möjlighet till upprättelse för de barn som har blivit utsatta för diskriminering i samband med det nationella provet. I grunden står den enskildes rätt på spel, säger Stellan Gärde, jurist vid Talerättsfonden mot diskriminering, till Skolvärlden.

I tre tidigare fall har organisationerna sökt få enskilda kommuner fällda på samma grunder, men i samtliga fall friade Hovrätten kommunerna. Högsta domstolen har inte velat pröva hovrättens domar, varför man nu i stället riktar in sig på Skolverket.

Stellan Gärde menar att det finns goda skäl för rätten att döma annorlunda den här gången. Inte i första hand för att det är Skolverket som nu står anklagad, utan för att han menar att tidigare rättegångar inte gått rätt till.

– Tidigare instanser har inte tillämpat diskrimineringslagstiftningen på rätt sätt. Enligt diskrimineringslagen ska de åtalade kommunerna bevisa att förbjudandet av hjälpmedel var lämpligt, nödvändigt och berättigat, och att syftet stod i proportion till lidandet det orsakat hos de drabbade eleverna. Men den prövningen har inte gjorts över huvud taget, säger han.

Undantaget är tingsrätten i Örebro som 2019 fällde Örebro kommun och dömde den att betala 10 000 kronor i skadestånd till en dyslektisk elev. Den domen upphävdes senare av hovrätten.

Samtliga tingsrätter har slagit fast att reglerna missgynnar elever med dyslexi, men menar samtidigt att kommunerna inte gjort något fel som följt instruktionerna från Skolverket

Anders Boman är enhetschef för nationella prov på Skolverket. När Skolvärlden intervjuar honom i samband med stämningsansökan menar han att myndigheten står på god juridisk grund, och att reglerna är utformade på det här sättet av en anledning.

– Det handlar om hur man uttolkar vad läsning är och vad proven är avsedda att pröva. Enligt Skolverket är läsning både avkodning och förståelse. Genomförandet av de nationella proven kan anpassas på olika sätt, men i årskurs sex där provet är avsett att pröva avkodning såväl som förståelse så krockar det.

– En sådan anpassning vi talar om här, där man lyssnar på texten i stället för att läsa, kan göras av sociala och inkluderande skäl. Men då är det inte längre ett nationellt prov som prövar vad det avser att pröva. När vi kommer till årskurs nio och slutbetygen ska sättas så är provet inte avsett att prova avkodning utan enbart förståelse. Därför kan det provet lyssnas på, säger han.

Inför den kommande rättegången har käranden begärt ett rättsutlåtande från Susanne Fransson, jur. dr i civilrätt, docent i rättsvetenskap, lektor vid Göteborgs universitet och en av landets främsta experter på diskrimineringslagen. Där slår hon fast att tingsrätterna – med undantag för Örebro tingsrätt – och hovrätten i de tidigare målen inte har följt lagstiftningen.

– Hennes rättsutlåtande säger mycket tydligt att hovrätterna och vissa tingsrätter gör fel. Det är klarlagt att man inte har använt den systematik som lagen kräver att komma fram till sin slutsats, säger Stellan Gärde.