Råd om skrivundervisning får skarp kritik

”Främja skrivkunskaper i de allra tidigaste skolåren” är en forskningssammanställning där Skolforskningsinstitutet tittat på tusentals studier och valt ut ett trettiotal med relevans för svenska förhållanden.

Tanken är att lärare ska få vetenskapligt grundad handledning i hur man lär barn att läsa.

Kritisk granskning

Men kognitionsforskarna Agneta Gulz och Magnus Haake har publicerat en kritisk granskning på sin forskningsgrupps webbsida hos Lunds universitet.

Kritiken går delvis ut på att materialet innehåller studier som är åldrade, och att rapporten drar felaktiga slutsatser.

Samtidigt menar de att författarna använder ”triangelmodellen” som ett verktyg, en modell som ska stötta akademiker att skriva bättre akademiska texter – inte lära små barn skriva.

Gulz och Haake menar vidare att ordet balans används så att läsaren får en bild av att barn lär sig bäst genom att använda både penna och papper och digitala verktyg, när evidensen pekar enbart mot penna och papper.

”Ideologiskt drivet”

I forskningssammanställningen tas sociokulturella modeller upp för skrivande, en teoretisk inriktning som generellt är mer tillåtande till användning av digitala verktyg för att skapa text.

–  Men det är starkt visions- och ideologidrivet. I Sverige har vi digitaliserat skolans lärmiljöer på den grunden, utan aning om de faktiska effekterna för elever och lärare, säger Agneta Gulz.

Skolforskningsinstitutet har reviderat rapporten. Bland annat användningen av ordet balans, så att det blir tydligt när det avser balans mellan olika delar av skrivträningen – inte om tillgång till digitala hjälpmedel.

”Ödmjuka”

Christina Månberg

– Vi tar ödmjukt emot kritiken, den ger oss anledning att kika noggrant igen. Vi har gjort förtydliganden, och kritiken har hjälpt oss att göra tydliga skrivningar, säger Christina Månberg, direktör för Skolforskningsinstitutet.

Jesper Sjöström är ny på posten som vetenskaplig ledare för Skolforskningsinstitutet. Han vänder sig mot att rapporten skulle vara ideologiskt driven mot sociokulturella perspektiv.

Jesper Sjöström menar att majoriteten av studierna rapporten är kognitivt orienterade.

– I princip är det inte konstigt att diskussionen sker utifrån andra teoretiska perspektiv, om man är tydlig med vad man gör. Det finns mycket svensk forskning på området (sociokulturella perspektiv, reds anm) och att få med dem är rimligt, säger Jesper Sjöström.

”Det mesta kvarstår”

Agneta Gulz och Magnus Haake (den senare även ledamot i Skolforskningsinstitutets vetenskapliga råd) har gått igenom den reviderade rapporten, som redan finns ute på skolorna.

– Det mesta kvarstår. Vi hade önskat att man dragit tillbaka rapporten helt och sedan gjort en revidering som hade granskats av personer med relevant bakgrund. Inte nödvändigtvis vi själva, säger Agneta Gulz.

LÄS ÄVEN:

Agneta Gulz om lässtriden: ”Känns som att jag tjatar”

Professorn om lyssneläsningen: ”Obegripligt svek”