Ny forskning: Läsförståelse på engelska ökar – minskar på svenska
Läs och skriv
Svenska ungdomar blir allt bättre på att läsa engelska och samtidigt allt sämre på att läsa svenska, enligt ny forskning.
– Det är två tydliga trender, säger John Löwenadler vid Göteborgs universitet.
En ny studie vid Göteborgs universitet analyserar resultatutvecklingen bland 18–20-åringar i högskoleprovets läsförståelsedelar i engelska och svenska. Bilden som framträder är två väldigt tydliga, motsatta kurvor.
Mellan åren 2012 och 2018 har resultaten i svensk läsförståelse sjunkit med 47 poäng enligt den relativa poängskala som studien använder och som motsvarar den skala som används i PISA. Samtidigt har resultaten i engelsk läsförståelse ökat med 37 poäng enligt samma skala.
Läsförståelse Engelska (Den vertikala axelns värden är relativa och visar endast utveckling över tid)
Läsförståelse Svenska (Den vertikala axelns värden är relativa och visar endast utveckling över tid)
– Jag tror att en stor del av orsakerna ligger utanför skolan. Däremot har skolundervisningen en viktig roll i att kompensera för eventuella brister, säger John Löwenadler, docent vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet som ligger bakom studien.
Grupperna som jämförs är likvärdiga år efter år, utgörs av elever som gått hela sina liv i svensk skola, och består till stor del av elever som går tredje året på gymnasiet.
Vid en första anblick är det lätt att dra slutsatsen att den engelska läsförståelsen ökar på bekostnad av den svenska. Men enligt John Löwenadler finns det ingen sådan direkt relation.
– Det är inte så att det ena språket tar över från det andra, det är inget nollsummespel. Tvärtom så stödjer språk varandra. Lär du dig något i ett språk så kan du ha glädje av det i ett annat. Vi kan jämföra med friidrott till exempel. Om engelska är sprintlöpning och svenska är längdhopp så blir du en bättre längdhoppare även genom sprintträning, säger han.
Går på tvärs med PISA-resultaten
Studien ger inga svar på hur god eller bristfällig läsförståelsen i de två språken är vid en given tidpunkt, utan undersöker endast förändringen över tid. Den försöker inte heller ge svar på vad förändringarna beror på, men John Löwenadler menar att resultaten ändå kan ge vägledning för hypoteser.
John Löwenadler.
– När det gäller engelskan blev jag inte så förvånad. Möjligen att det var en så kraftig ökning. Kurvan stämmer ganska bra med den ökande exponeringen för engelska. Runt 2009–2010 kommer Youtube och nätsurfande på mobilen in och användningen ökar ganska mycket. Tänker man sig en grupp som är född i slutet på 90-talet som växer upp och sedan gör högskoleprovet 2018 så skulle det stämma ganska bra, säger han.
– Svenskan var däremot lite förvånande med tanke på att kurvan i Pisa gått uppåt.
En faktor som kan förklara skillnaden är att Pisa testar alla typer av elever, medan högskoleprovet mäter de som planerar att studera på högskolan. Men framför allt tror John Löwenadler att det handlar om vilken typ av läsförståelse som proven mäter. Till skillnad från Pisa så mäter högskoleprovet den så kallade akademiska läsförståelsen, och inte det mer vardagliga språket.
– Det tyder på att det finns en trend att unga tappar det akademiska språket på svenska, säger han.
”Higher” och ”lower order skills”
För att gå djupare i förklaringen av de två trenderna i studien och hur de förhåller sig till varandra och resultaten i Pisa refererar John Löwenadler till forskningens indelning av läsförmågor i två delar: ”higher order skills”, och ”lower order skills”.Vokabulär, fraser, språkregler och så vidare räknas till ”lower order” medan sådant som att koppla ihop ny information med bakgrundskunskap, läsa mellan raderna, relatera påståenden till varandra och sålla viktig från mindre viktig information räknas till ”higher order”.
– Om man tittar på den engelska kurvan som går starkt uppåt kan inte gärna de generella läsförmågorna ha blivit så mycket sämre samtidigt. Men det kan handla om att ”lower order skills” ökar i engelska, medan kunskap om akademiskt språk i svenska går ner. Det skulle också stämma bra med PISA-utvecklingen där man inte ser en nedgång, säger John Löwenadler.
Hur det kommer sig att ungdomar blir allt sämre på akademisk svenska har han inget färdigt svar på.
– Förmodligen är det så att ungdomarna exponeras mindre för den typen av ord nu än tidigare. Men exakt vad som förändras eller hur man fick till sig de här mer akademiska orden tidigare vet jag inte.
– Jag är ingen expert på svenskundervisning i skolan och kan inte uttala mig om det är läsning av en viss typ av litteratur som inte görs längre. Men det man kan se är väl att man kan behöva komplettera med akademisk läsning och akademisk vokabulär i skolan, säger han.
