Lärarnas svar: Så illa skriver studenter på universitetet

Pisa-ras och lyssneläsning. Lärarstudenter som inte får lära sig de vetenskapligt förankrade metoderna att lära elever läsa. Larmen om svenska elevers bristande läs- och skrivförmåga ersätter varandra.

Vi Lärare har frågat några av dem som undervisar nyblivna studenter vid några av Sveriges högst rankade lärosäten om hur de ser på deltagarnas läs- och skrivförmåga.

Intagningskraven till psykologprogrammet vid Karolinska institutet i Stockholm är hårda. Lägst poäng för hösten 2024 var 21,04.

Varje år tar programmet emot 70 nya studenter. Den absoluta majoriteten är elitstudenter, betonar Åsa Eriksson, programdirektör.

”Fler har problem”

Enligt henne har 10-12 i varje årskull problem med att skriva.

– Kunskapsspridningen har ökat, konstaterar hon.

Och fortsätter:

– Det handlar om rena rama kunskaper om stavning och grammatik, och användning av ord på fel sätt. Man kan till exempel inte skilja på ”blyghet”, ”blygsel” och ”blygsamhet” och använder dem som synonymer, säger Åsa Eriksson.

Studenterna har också svårt att anpassa skrivandet efter situationen, de skriver för vardagligt eller för byråkratiskt. Och de har svårt att skriva argumenterande texter.

– Det har inte med modersmål att göra, utan gymnasiebetygen är inte samma prediktor för akademisk framgång längre. Glädjebetygen drabbar högskolorna rakt av, säger Åsa Eriksson.

”Mer talspråk”

Jonathan Weidow är programansvarig för civilingenjörsutbildningen i teknisk fysik vid Chalmers högskola i Göteborg.

Han har märkt en skrivförsämring under de 20 år han undervisat i fysik.

Inom den första kursen i fysik där han undervisar, skriver studenterna två laborationsrapporter.

– Framför allt märks en ökad förekomst av talspråk i texterna, samtidigt som textens struktur ofta är alltför förenklad. Min uppfattning är att detta kan bero på att studenterna i allt mindre utsträckning har erfarenhet av att skriva formella texter innan de börjar sina studier hos oss, säger han.

”Läser inte kurslitteraturen”

Magnus Gustavsson är universitetsadjunkt vid företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet.
Han hade själv läs- och skrivsvårigheter när han gick i högstadiet.

– Jag tror inte att det är problem med studenternas läs- och skrivsvårighet egentligen, jag tror att de lägger för lite tid på studierna och vi ger för lite undervisning, säger han.

Magnus Gustavsson har märkt att eleverna i allt högre grad baserar tentasvar på gamla tentor och på föreläsningsanteckningar samtidigt som färre köper kurslitteraturen.

– Problemet kanske är att vi i viss mån är ett icke-läsande folk. Allt finns på nätet och är man lite studiesvag och lite omotiverad letar man där och läser inte kurslitteraturen, säger han.

Läkarprogrammet sänker kraven

På läkarprogrammet vid Karolinska institutet i Solna är Ellinor Kenne kursansvarig för den första kursen, den allra första terminen, Basvetenskap 1.

– Vi har bytt en textbok termin tre för att den innehåller mindre text. Vi sänker vår ambition gällande hur mycket studenterna ska läsa litegrann. Det är ingen idé att skjuta för högt, för då tappar man vissa studenter, säger hon.

Samtidigt förändras pedagogiken:

– Vissa har svårt att läsa långa texter, man tittar hellre på inspelade föreläsningar i stället för att läsa kurslitteratur. Men det är också för att vi har inspelade föreläsningar och det finns fler på nätet att hitta. Det är lätt att säga att studenterna blir sämre, men vi ändrar också pedagogiken, säger Ellinor Kenne.

LÄS ÄVEN:

Lärarnas vittnesmål: Därför tar lyssneläsningen över

Larmet: Så fördjupar lyssneläsning läskrisen

Hon får det stora priset – och försvarar lyssneläsning

Agneta Gulz om lässtriden: ”Känns som att jag tjatar”