Femårig lässatsning ger resultat – 9 av 10 når målet

Nybyggeskolan i Västerås har nio paralleller. Nio nior, nio åttor, nio sjuor. Området där högstadieskolan ligger är resurssvagt. Många av vårdnadshavarna är nyanlända, många är analfabeter.

Av skolans elever har 60 procent ett annat modersmål än svenska och 2023 underkändes 49, 6 procent av eleverna i läsförståelse enligt siffror från Skolverket.

Men i våras vände det, nio av tio elever klarade minst E, enligt skolans egna uppgifter.

Är det något fuffens med era siffror?

– Verkligen inte. Vi har jobbat hårt med systematiskt kvalitetsarbete och har även avsatt mer tid för bedömningar, säger svenskaläraren Nathalie Strindin.

Lässatsningen började redan för fem år sedan men det stora lyftet kom senaste året. Hemligheten: fokuserat samarbete på hela skolan.

– För att en sån här satsning ska bli framgångsrik behöver man göra det tillsammans som ett team. Det är klart att det funnits lärare som varit tveksamma till att förändra arbetssätten men de flesta har velat prova.

Fortbildning och kollegialt lärande bakom satsningen

Lässatsningen bygger på Skolverkets språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt: SKUA som beskrivs som gynnsamt för många elever och nödvändigt för elever har svenska som sitt andraspråk. Metoden är inget man lär sig i en handvändning. Materialet är omfattande och kräver mycket av lärarna. På Nybyggeskolan har man utnyttjat kollegialt lärande för att sprida kunskapen.

– Skolans utvecklingsgrupp, där förstelärarna men även andra kollegor är med, fick fortbildning i SKUA på Mälardalens universitet för att sedan sprida det till kollegiet i SKUA-träffar ungefär en gång i månaden.

Alla lärare har fått i uppdrag att utvärdera hur det man lärt sig fungerar i praktiken för att sedan redovisa det på träffarna och vid behov föreslå förändringar.

– Vi är bara i början av arbetet. Vi justerar fortfarande parametrarna för att bli ännu bättre och vi lärare gör det tillsammans.

Nivån höjs successivt

Eftersom en stor grupp av eleverna på skolan har små eller inga färdigheter alls i läsning har man lagt ribban till synes lågt, i alla fall inledningsvis.

– Vi har mycket högläsning i skönlitteratur. Två böcker per termin. Eleverna lyssnar och följer med. Man kan se det som att vi är tränare i höjdhopp som ska få dem att ta sig över två meter. För att lyckas måste man först lära sig gå och sedan ta det steg för steg.  Att bara säga att de ska hoppa över ribban fungerar såklart inte. För oss måste läsningen komma först. Därefter kan man börja skriva.

Och tillfredställelsen bland lärarna är stor.

– Att se hur eleverna utvecklas är den största belöningen en lärare kan få. Det är fantastiskt och det finaste lärarminnet man kan få.

LÄS ÄVEN:

Ny granskning: Läsa-skriva-räkna garantin för svår

Larmet: Så fördjupar lyssneläsning läskrisen

Här tar alla lärare ansvar för läsningen

Filippa Mannerheim: Mina tio åtgärder för att mota läskrisen