Nya siffror: Stora skillnader i inköp av läromedel

Ändringen av skollagen innebär att läroböcker, läromedel och lärverktyg ska definieras i skollagen och att elevernas tillgång till sådant material ska förtydligas. 

Syftet är bland annat att öka medvetenheten om vilken betydelse läromedel har för under­visningen.

Per Kornhall.

– Genom att skriva in elevers rätt till läromedel i skollagen skapar vi bättre förutsättningar för våra elever att ta till sig kunskap. Den här lagändringen är ett mycket viktigt steg för att skapa ett kunskapsorienterat samhälle där läromedel av hög kvalitet för alla blir en självklarhet, säger Per Kornhall, ordförande, Läromedelsförfattarna.

Stora skillnader per elev

Det har länge saknats krav på läromedel i skollagen vilket ofta lett till att posten av besparingsskäl strukits ur budgeten i många kommuner vilket årets Läromedelsbarometer visar med stora skillnader mellan kommunernas inköp:

• Överkalix lade 1 896 kronor per elev medan Grästorp bara lade 348 kronor – en skillnad på 1 548 kronor.
• Enligt Läromedelsbarometern var det bara 28 av 290 kommuner som lägger mer än 1 procent av skolbudgeten på läromedel.

– Nu kommer lärarna att kunna säga till sina rektorer och huvudmän att de måste göra inköpen, säger Per Kornhall.

Att säkra tillgången till läromedel gynnar fler än eleverna, enligt Per Kornhall.

– Det gynnar även föräldrar som vill hjälpa sina barn med skolarbetet och även lärarna som ska planera och genomföra sin undervisning. Att lärarna får välja vilka läromedel de använder i sitt klassrum är en viktig förutsättning för att undervisningen ska kunna anpassas efter lärarens och elevernas behov. 

– Det är avgörande för kvaliteten att det är lärarna som väljer vilka läromedel som ska användas och att det inte är en grupp politiker eller tjänstemän som saknar daglig kontakt med skolan.

Många partier inblandade

Läromedelsförfattarna är försiktigt positiva till en läromedelsnämnd, enligt Kornhall, men det kommer att vara en grannlaga uppgift, enligt honom. 

– En grupp av lärare, forskare, läromedelsförfattare skulle tillsammans kunna göra ett bra jobb, och det skulle kunna finnas en poäng med att läromedel får en plats i myndighetsstrukturen. Nämnden får inte väga över till något särintresse och måste handla om utveckling inte granskning.

Bakgrunden till ändringen av skollagen är en utredning som Socialdemokraterna tillsatte utifrån ett miljöpartistiskt förslag och som nu alltså genomförs av en liberal utbildningsminister. 

– Det är lite fint, ändå. Att allt inte är reformer som man ska peka på i nästa valrörelse. Att man tillsammans kan arbeta för ett bättre samhälle, säger Per Kornhall.

Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2024.

LÄS ÄVEN:

Nya domen: Lärarna har inte råd med läromedel

Tvingar bildlärarna att bryta mot skollagen

”Tröstlöst att ta kopior och dela ut till eleverna”

Kravet: Lärarna ska välja för att säkra kvaliteten