Nya domen: Lärarna har inte råd med läromedel

Sveriges Lärare har frågat sina medlemmar hur de ser på tillgången till läromedel och vilket inflytande de har över läromedelsinköpen. 

Domen är entydig: 

• Det finns för lite resurser till att köpa in läromedel, utrustning och material. 
• Lärares professionella yrkesutövande begränsas. 
• Eleverna får en utbildning som inte är likvärdig.

– Vi lärare får hålla till godo med föråldrade läromedel som skolorna inte har råd att uppdatera. Eller så har de köpt något som läraren inte känner sig didaktiskt trygg med, säger Mia Smith, ordförande för Språklärarnas riksförbund.

I Sveriges Lärares undersökning anger cirka 20 procent av de medlemmar som deltagit att de inte kan köpa in något alls eller att de inte kan köpa in det nödvändigaste. Mönstret är detsamma inom alla skolformer och gäller oavsett om det rör sig om analoga läromedel, digitala läromedel, material eller utrustning. 

– Jag har aldrig hört en rektor som säger att de inte vill att vi ska ha bra läromedel. Men budgeten räcker inte. Det är alltid ekonomin som sätter stopp, säger Mia Smith.

De har bäst förutsättningar

Av de olika huvudmännen är det de fristående utan vinstintresse som ger bäst förutsättningar för lärare att köpa in det som behövs. I den gruppen är det ingen lärare som svarar att de inte kan köpa in något alls. 

Fler fristående huvudmän med vinstintresse anger att de kan köpa in de nödvändigaste analoga läromedlen (23 procent) jämfört med kommunala skolor (20 procent). 

Av rapporten framgår att de knappa ­resurserna i hög grad påverkar lärares tankemönster. Självklarheter som att kunna välja de läromedel och lärverktyg som är mest lämpade för olika undervisningstillfällen beskriver de som ”orimligt” och ”utopiskt”.

Får hålla till godo med föråldrade läro­medel som skolorna inte har råd att uppdatera.

I undersökningen har Sveriges Lärare även sökt svar på hur lärare ser på några av de förslag som läromedelsutredningen lade fram för drygt två år sedan. Bland annat handlar det om åtgärder för att stärka kvalitetskontrollen. Utredningen förespråkade bland annat att det inrättas en läromedelsnämnd vid Skolverket och att Skolverket får rätt att utfärda kvalitetskriterier för läromedel.

– Att prata kvalitet är oerhört viktigt. I dag kan vem som helst ge ut läromedel och det gör att de har väldigt varierande kvalitet, säger Mia Smith.

Majoriteten av lärarna i enkäten ser fördelar med införandet av kvalitetskriterier. De anser att det skulle underlätta för nya lärare och för professionen som helhet. Det skulle också öka likvärdigheten. 

Läromedelsnämnd

Förslaget att inrätta en läromedelsnämnd väcker inte samma entusiasm. Lärarna gör inte tummen ner, men andelen som svarar ”kanske” är ungefär lika stor som den som svarar ”ja”.

Förespråkarna menar att en uppgift för läromedelsnämnden kan vara att bevaka att skolhuvudmännen budgeterar resurser för läromedel. I dag är lärare ofta hänvisade till att kopiera och skapa eget material. 

Desto tydligare är lärarna med att de anser att diskussionen om analoga eller digitala läromedel är en icke-fråga. Det är professionens sak att avgöra när det ena eller andra passar bäst i undervisningen.

Huvudfrågan är i stället att skolans underfinansiering påverkar tillgången till läromedel, material och utrustning.

– Vi har en stor lärarbrist, med många lärare som är obehöriga och inte besitter den didaktiska kompetens de behöver. Då är ett bra läromedel grunden för att kunna göra sitt jobb på ett bra sätt, säger Mia Smith.  

LÄS ÄVEN:

Tvingar bildlärarna att bryta mot skollagen

”Tröstlöst att ta kopior och dela ut till eleverna”

Kravet: Lärarna ska välja för att säkra kvaliteten

Facket: ”Valen får inte styras av om det finns pengar”