Förlorad demokrati i skolan
Debatt Har regeringen eller Skolverket frågat eleverna om hur de vill att skolarbetet ska bedrivas? Nej, det har de uppenbarligen inte, vilket näppeligen står i överensstämmelse med de bestämmelser om elevernas rättigheter som anges i läroplanens portalkapitel Skolans värdegrund och uppdrag.
Så här lyder läroplanens (Lgr 11) text, sidan 8: ”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.”
ELEVERNAS RÄTT TILL medinflytande i skolarbetet har stipulerats i samtliga svenska läroplaner under de senaste hundra åren och från och med grundskolans införande år 1962 ses elevinflytandet som en viktig ingrediens i skolans demokratiuppdrag.
Det av staten i den nuvarande läroplanen (Lgr 11) föreskrivna sättet att i undervisningen arbeta med kunskapskrav och anslutande bedömningar speglar ett auktoritärt synsätt på undervisningen och emanerar från en föråldrad pedagogik, som har sitt ursprung i den amerikanska utbildningsteknologin och Blooms taxonomi från 1950-talet. Det i dag tillämpade arbetssättet i svensk skola står knappast i överensstämmelse med läroplanens skrivning om elevinflytande som en del av skolans värdegrund och uppdrag.
Den demokratiska processen i skolarbetet är alltså inte bara hotad; den har i stora stycken omöjliggjorts. Inte sällan ger elever uttryck för att det nuvarande arbetssättet hämmar studiemotivationen och därmed även stimulansen till fortsatta och fördjupande studier. Undervisningen blir fragmentiserad, mekanisk och tråkig och det ständiga bedömandet leder till att eleverna fokuserar på betyg i stället för lärande.
ELEVERNA KÄNNER SIG HELT enkelt maktlösa. Läroplanens auktoritära förelägganden om hur undervisningen ska bedrivas upplevs som frustrerade, vilket inte sällan leder till protester och oro i klassrummen, och betygshetsen resulterar i stress och ångest hos många elever.
Eleverna efterlyser medinflytande och elevaktiva arbetssätt samt formativa bedömningar istället för ideliga betygssättningar. De vill ha bättre överblick över de olika ämnenas kurser och även ha möjligheter att se och förstå helheter och sammanhang. I grunden är det en mer humanistiskt präglad undervisning som eleverna efterlyser.
Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare och tidigare läromedelsförläggare.
INTE ENDAST FRÅGAN om skolans arbetssätt bör ges större elevinflytande. Även valet av läromedel borde självklart göras i samråd med berörda elever. Säkerligen skulle en överväldigande majoritet av dem förorda att alla elever ges tillgång till egna läromedel, analoga eller digitala, i samtliga teoretiska ämnen. I dagsläget hävdar de ansvariga politikerna att det inte finns ekonomiskt utrymme i kommunernas budgetar för en generösare tilldelning av läromedel. Men egentligen handlar det inte om några jättebelopp: Inköp av egna läromedel till samtliga skolans elever skulle medföra en merkostnad om i genomsnitt 650 kr per elev och läsår, det vill säga motsvarande omkring sju promille av den så kallade elevpengen.
Två viktiga och grundläggande ingredienser i skolarbetet, nämligen val av arbetssätt respektive läromedel, rymmer således i dagens skola alltför begränsade möjligheter till elevinflytande.
Avsaknad av demokratiska processer i skolarbetet riskerar att göra negativa avtryck i vårt framtida samhälle.
