Lärarförbundet: Staten måste ta ansvar
Lärarutbildning Färre utbildningsorter, fler lärarledda timmar, lämplighetstester och ta bort distansundervisningen. Det råder ingen brist på förslag om hur lärarutbildningen ska förbättras för att minska avhoppen.
Dokument: Avhoppen – läs alla delarna!
Lärarutbildningen har gjorts om 1988, 2001 och 2011. Nu är det dags igen. Regeringen kom med ett förslag i januari om bättre lärarutbildning och fler lärare. En direkt effekt av januariöverenskommelsen.
Förslaget har fått Isak Skogstad, skolpolitisk expert (L), att dra tillbaka sitt tidigare förslag att lägga ned lärarutbildningen.
– Jag har i många år velat reformera lärarutbildningarna i grunden. I alltför många decennier har pedagogerna hållit lärarutbildningen i ett järngrepp. Det har fått följden att lärarstudenter får bekanta sig med daterade pedagogiska teorier, varav många helt saknar grund i evidens och forskning.
Även om Liberalerna står bakom regeringens förslag är Isak Skogstad inte nöjd med allt.
Han vill minska dagens 27 utbildningsorter.
– För att upprätthålla en hög kvalitet och stärka kopplingen till forskning och vetenskap är det viktigt att koncentrera antalet lärosäten.
Vi riskerar att utbilda till lärarmisslyckande<br />
Ett förslag som lärarfacken är skeptiska till.
– Det behövs lärare i hela Sverige och det blir ett rekryteringsproblem om vi samlar utbildningen för mycket, säger Maria Guthke, ordförande för Lärarförbundet student.
Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet, är besviken på regeringens förslag. Hon tycker det hör hemma i papperskorgen.
Varför då?
– Kärnan i förslaget är att förkorta den kompletterande pedagogiska utbildning, KPU, genom att devalvera lärarutbildningens värde, sänka kvaliteten och ge studenter behörighet i ämnen de inte har läst. Det är inte klokt.
Är det inte bra att snabbutbilda lärare för att minska antalet obehöriga lärare?
– Nej, vi riskerar bara att utbilda till lärarmisslyckande och det skulle skapa ännu mer lärarflykt. Vi vill i stället förändra KPU genom att bredda intagningen så att fler kan karriärväxla och komplettera sin examen.
Johanna Jaara Åstrand tycker att lärarutbildningarna måste satsa mer på att kvalitetssäkra VFU:n med fler utbildade handledare och ge eleverna mer lärarledd undervisning.
– Varför ska lärarutbildningen som är den största ha åtta timmar lärarledd undervisning i veckan när till exempel naturvetarna har 15? Det finns ingen logik i det.
Men finns det tillräckligt med lärare för det?
– Det är såklart en resursfråga som handlar om att ge ökade anslag till lärarutbildningen och förbättra villkoren för lärarutbildarna. Staten måste ta ett större helhetsansvar för lärarförsörjningen. Alla delar måste hänga ihop för att kvaliteten ska stärkas, söktrycket öka och avhoppen från lärarutbildningen ska bli färre.
Men höga betyg ska inte räcka för att bli lärare, menar Isak Skogstad, som vill införa lämplighetstester för att få börja utbildningen.
Något som Lärarförbundet är motståndare till.
Maria Guthke, som själv studerar grundlärarprogrammet på Stockholms universitet, F-3, tycker det är viktigare att pedagogiken på lärarutbildningen förbättras.
– Pedagogiken måste bli mer inkluderande, mer som i skolan. Den måste hjälpa studenterna att klara sina studier mer.
Och bästa hjälpen får man på plats. Det är därför Maria Guthke är tveksam till lärarutbildningar på distans.
– Jag tror det är en viktig del för en blivande lärare att jobba socialt i grupper. Det och sammanhållningen tappas på distans. Dessutom är det mycket lättare att hoppa av en distansutbildning.
LÄS ÄVEN
”Svårt men skitskoj” – allt om första året på lärarutbildningen
