Krav på C-betyg – varannan lärarstudent inte behörig

Om ett par veckor kommer regeringens utredare Peter Honeth att presentera sina förslag om skärpta krav för lärarstudenter.

Men redan nu kan Vi Lärare avslöja att det mesta tyder på att minst C i svenska kommer att bli ett krav för framtida lärarstudenter. Något som bara omkring hälften av dagens studenter har, enligt beräkningar från Göteborgs universitet.

Detta samtidigt som det råder lärarbrist, en brist som antas öka markant de kommande åren.

– Mycket talar för att utredningen kommer att föreslå att det införs krav på C i svenska för de flesta lärarutbildningar. Svenska språket är lärarnas viktigaste verktyg och de behöver behärska det väl. Skärpta krav kommer att markera att det är en avancerad utbildning och ge den högre status, den status den förtjänar eftersom läraryrket är ett av de viktigaste yrkena, säger utredaren Peter Honeth, till Vi Lärare. 

C-krav stoppar hälften

Men ett krav på C i svenska skulle alltså ha stoppat omkring hälften av alla dagens lärarstudenter.

Daniel Berlin, utredare vid Göteborgs universitet har gått igenom betygen bland studenterna på Västsveriges lärarutbildningar de senaste två åren och resultatet är uppseendeväckande:

– Vissa av de som inte kommer in ersätts ju av andra med högre betyg i svenska/svenska som andraspråk men med lägre meritvärde. Men eftersom konkurrensen till lärarutbildningarna på många håll är låg kan man inte förvänta sig att platserna direkt och fullt ut fylls av andra sökande, säger Daniel Berlin.

”Rätt tillfälle att genomföra”

Vi Lärare erfar att det ser ut på liknande sätt, ett tapp på omkring 40 procent i Stockholm och andra lärosäten.

Tidpunkten för reformen är gynnsam, anser utredaren Peter Honeth.

– Vi står inför stora minskningar av elevunderlaget under lång tid framåt. De reformer vi föreslår kommer inte att få genomslag förrän några år in på 2030-talet. Det kommer att påverka behovet av lärare, men ska man genomföra sådana här förändringar är det rätt tillfälle att göra det nu, säger Peter Honeth.

Här stoppas 68 procent

Vid Högskolan i Borås skulle ett krav på minst C i svenska stoppa 68 procent av studenterna enligt en beräkning av Universitets- och högskolerådet 2021. Petra Pauli, prefekt vid Högskolan i Borås, ser skärpta krav som ett stort hot.

– Vi har minskat personalstyrkan med cirka en tredjedel och idag har 55 personer sin anställning kvar vid institutionen. Skulle studentantalet minska ytterligare så kommer vi att ha svårt att behålla den redan idag hårt nedbantade personalstyrkan, säger Petra Pauli.

Har pausat programmen

I Borås kom alla med godkända betyg, alltså lägst E, in på ämneslärarprogrammet och det var ändå långt ifrån fullsatt.

– Vi nådde vi inte upp till det antal studenter vi planerat för. Eftersom antalet studenter var så få i varje inriktning och även på totalen, har vi succesivt valt att pausa programmen de senaste åren, inte för att de på något sätt brast i kvalitet – tvärtom.

– Anledningen var att grupperna blev så små att det blev svårt att skapa en studiemiljö för studenterna och undervisningsmiljö för lärarna. Ekonomiskt blev det också svårt att få ekonomi i programmet då lärosätet får betalt per student.

Drabbar olika grupper

Borås drabbas extra hårt på grund av sina ämneskombinationer som i huvudsak kopplas till just svenska. 

– Om alla kommer in så blir det automatiskt många som inte har C i svenska som kommer in. En annan orsak är vilka ämneskombinationer lärosätet har. Det är sannolikt ett par av förklaringarna till att 70 procent av Borås lärarstudenter inte skulle ha behörighet om betyget C i svenska infördes, säger Petra Pauli.

Skärpta krav kommer, enligt Petra Pauli, att drabba dem som kommer från miljöer utan akademisk tradition hårdast.

– Genom en höjning av betygskraven kommer många som har godkända betyg, alltså D och E, att stängas ute från en eller flera lärarutbildningar. På lärosätena har vi länge arbetat med breddad rekrytering. En förändring av behörighetskraven skulle drabba några av de grupper som den breddade rekryteringen riktat sig till exempel studenter från studieovana miljöer eller de som har ett annat modersmål än svenska.

Avhopp med höga betyg

– Just lärarutbildning har ju både historiskt sett och i nu tid varit inkörsport till högre utbildning för elever från studieovana miljöer. Skärpta krav riskerar att stänga den möjligheten. Frågan är vilka som vill bli lärare i framtiden? UHR drar slutsatsen att andelen kvinnor kommer att öka, att andelen studenter med högutbildade föräldrar kommer att öka. Men kommer verkligen läkarnas och ingenjörernas barn att välja att bli lärare? säger Petra Pauli.

I dag hoppar många av utbildningen men enligt statistiken är det inte självklart att de är de med lägre betyg som försvinner på vägen.

– Det är stora avhopp från utbildningen. Det är inte fullt så lätt att det bara är de med låga betyg som hoppar av även om de är i majoritet. Det finns avhopp även bland dem med höga betyg som hoppar av eftersom de upplever utbildningen för lätt, säger Peter Honeth.

LÄS MER:

Studenterna om C-krav på lärarutbildning: ”Vettigt”

Varselvåg över lärarutbildare: ”Kompetens försvinner”

Världslärardagen: Då behövs 44 miljoner nya lärare