Förtroendekris skakar lärarutbildningen på GU
Det råder ett utbrett missnöje mot ledningen på institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande på Göteborgs universitet.
Lärarutbildning
Interna dokument på Göteborgs universitet avslöjar ett utbrett missnöje mot ledningen på institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
Det talas om jäv, angiveri, och repressalier mot fackligt engagemang.
Strax före jul fick tolv personer på Göteborgs universitet veta att de sagts upp eller omplacerats.
Markus Nivala.
När Vi Lärare avslöjade att institutionen för pedagogik och kommunikation, instansen som ansvarar för lärarutbildningarna på Göteborgs universitet, utnyttjat en juridisk möjlighet att kringgå turordningsprincipen först in-sist ut, inledde prefekten Markus Nivala det följande månadsmötet med en sju minuter lång attack på avslöjandet.
Gjorde en powerpoint om artikeln
I en utskrift från mötet som Vi Lärare tagit del av framgår att Markus Nivala är mycket missnöjd.
Han illustrerade vad han ansåg vara brister i artikeln med en powerpoint och menade att de namngivna fackliga förhandlarna från Sveriges Lärare inte beskrivit vad som verkligen hänt.
Markus Nivala uppmanade även medarbetarna att ta uppgifterna i artikeln med försiktighet.
Henric Börefelt-Axell.
Utöver de lokala fackliga företrädarna pekades Sveriges Lärares centrala förhandlare Henric Börefeldt Axell ut som en person som farit med osanning i artikeln.
– Jag blir mycket förvånad att höra detta. Att man tar mötestid i anspråk för att, vad det verkar, baktala facket och dess representanter. Sannolikheten är stor att vi kommer att mötas i förhandlingar fler gånger. Det förefaller som att arbetsgivaren är ovan vid att bli ifrågasatt. För vår fortsatta relation var det olyckligt hanterat av arbetsgivaren, säger Henric Börefelt Axell.
Prefekten ser sitt agerande som odramatiskt
Prefekten Markus Nivala menar att han försökt ge sin bild av vad som hänt i processen.
– Men jag har inte pratat om fackets arbete i allmänhet. Jag nämnde också att man ska tolka artikeln försiktigt eftersom det är en ytterligare tolkning av vad olika parter har sagt eller kommunicerat. Jag anser att det var en väldigt odramatisk genomgång av artikeln, säger Markus Nivala.
En förklaring som Sveriges Lärares centrala förhandlare underkänner.
– Jag har svårt att se att medarbetarna på Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande behöver en lektion i källkritik av sin chef, säger Henric Börefelt Axell.
Tillät inga frågor under mötet
Deltagare på mötet upplevde prefekten Markus Nivala som hotfull och i ett senare möte med universitetets institutionsråd togs frågan om prefektens utspel mot facket upp. Prefekten upprepade sin ståndpunkt.
Vid det första mötet tillät prefekten inga frågor av medarbetarna utan gick raskt över till andra punkter på dagordningen.
– Att prefekten inte lät medarbetare och fackliga representanter ställa frågor efter att ha kommit med en rad påståenden om förhandlingarna riskerar att ge en skev bild av vad som faktiskt skett under förhandlingarna, säger Henric Börefelt Axell.
***
Vi Lärare har tagit del av vad medarbetare på institutionen uppfattar som oegentligheter:
- Gifta par nära ledningsgruppen har undantagits från uppsägningskretsarna.
- Formuleringar från institutionsrådet, där inga av de uppsagda fått närvara, tyder på ett angiverisystem kan vara under uppbyggnad och att man själva, i en så kallad SWOT-analys, varnar för en kommande tystnadskultur.
Av det du tagit del av, bryter prefekten mot repressalieförbudet?
– Av det jag hört av vad som sagts på det här mötet så har arbetsgivaren sannolikt hållit sig på rätt sida, i alla fall juridiskt. Om arbetsgivaren gått lite längre och till exempel sagt att medarbetarna inte får tala med pressen eller att de ska vara försiktiga med sitt fackliga engagemang så hade det kunnat vara brott mot såväl yttrandefrihetsgrundlagar och repressalieförbud, säger Henric Börefelt Axell.
”Föredrar tysta och fogliga medarbetare”
Missnöjet på institutionen tyder, enligt Henric Börefeldt Axell, på att medarbetarna känner sig otrygga.
– Det Göteborgs universitet lyckats med är att skapa en stor osäkerhet bland sina medarbetare. De vet nu att anställningstid inte spelar någon roll om arbetsgivaren ska dra ned på bemanningen. Modellen med ”sist in – först ut” är satt ur spel och det riskerar att skapa rädslor och minskat engagemang när medarbetarna vet att nästa gång kan det vara min tur att förlora jobbet.
– Men arbetsgivaren kanske föredrar tysta och fogliga medarbetare, om de ens tänkt på konsekvenserna.
Prefekten Markus Nivala medger att uppsägningarna skapat oro.
– Vi har pratat om det. Den här processen har skapat mycket oro bland alla medarbetare. Vi har haft en öppen dialog under processen – även med dem som varit kritiska. Nu gäller det att återskapa en gemenskap på arbetsplatsen med det arbetsmiljöåtgärder som är lämpliga.
Flera upplevde ditt agerande som en attack på facket och på fackligt arbete.
– Jag försökte ge min bild av vad som hänt. Jag citerade vissa delar av artikeln där vi har en annan uppfattning än vad som framförs i artikeln och förklarade hur arbetsgivaren ser på dessa sakfrågor. Men jag har inte pratat om fackets arbete i allmänhet.
– Jag nämnde också att man ska tolka artikeln försiktigt eftersom det är en ytterligare tolkning av vad olika parter har sagt eller kommunicerat. Jag anser att det var en väldigt odramatisk.
Varifrån kom idén att skapa flera små turordningskretsar för att behålla dem man anser vara av större värde för verksamheten?
– Jag är ansvarig för alla dessa turordningsbeslut. Jag har arbetat med universitetets jurister och vi har tillämpat de lagar som finns och som ger det bästa resultatet för verksamheten. Det handlar inte om att värdesätta individer.
Personer som står nära ledningen och som i ett par fall är gifta undantagits. Era medarbetare menar att det kan vara jäv?
– De gifta paren som undantagits har ledningsuppgifter men har inte varit delaktiga i besluten eller kunnat påverka dessa. Hade de varit det hade vi självklart funderat kring det.
Ni diskuterar ett system där man uppmanas skvallra på dem som jobbar på distans.
– Det saknas en policy om distansarbete på universitetet och vi har diskuterat om det ska finnas för IPKL. Vi vill att man ska vara så mycket som möjligt på campus eftersom spontana möten är viktigt för studenterna. Att berätta om någon inte synts till på ett par veckor är också en omsorg för den enskilde.
LÄS ÄVEN:
Sveriges Lärare kan ta universitet till domstol
Varselvåg över lärarutbildare: ”Kompetens försvinner”