Facket: Kraven på studenterna måste höjas
Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare.
Lärarutbildning
Regeringen utreder hur lärar- och förskollärarutbildningarna ska utvecklas. Här är punkterna Sveriges Lärare inte vill att utredaren ska missa.
– Kraven på studenterna måste både höjas och bli mer jämbördiga, säger förbundsordförande Åsa Fahlén.
Regeringens särskilda utredare Peter Honeth ska framför allt undersöka skärpta krav på kunskaper i svenska och införande av lämplighetsprov vid intagning.
Förslaget om att införa lämplighetsprov som en del av antagningsprocessen är något som Sveriges Lärare avvisar rakt av.
– Man har gjort försök med lämplighetsprov på sina ställen men man ser ingen effekt av det, säger förbundsordförande Åsa Fahlén.
Skrivelse till regeringen
Andra delar av utredningens uppdrag välkomnas av facket, som samtidigt anser att det finns fler saker utredningen borde titta på om regeringen vill höja lärar- och förskollärarutbildningarna. Därför har förbundet skickat en skrivelse till utredaren.
Peter Honeth.
Bland annat vill man se att kunskapskraven vid antagning höjs i fler ämnen än bara svenska när det kommer till ämneslärarutbildningarna.
– Goda kunskaper i svenska bör krävas för alla lärarutbildningar eftersom det är grunden till allt annat i yrket. Men ämneslärare bör dessutom ha goda kunskaper i de ämnen de ska undervisa. Vi vill att utredaren tittar på att höja även de kraven, och samtidigt harmoniserar dem, säger Åsa Fahlén.
Stora skillnader i förkunskapskrav
Idag skiljer sig kraven på förkunskaper kraftigt åt beroende på ämne. Den som vill läsa till ämneslärare i samhällskunskap måste ha godkänt betyg i Samhällskunskap 2 från gymnasiet eller Komvux, medan den som vill bli Historielärare klarar sig med Historia 1b. För religionskunskap krävs inget godkänt ämnesbetyg över huvud taget, medan blivande lärare i matematik måste ha klarat av minst Matematik 4.
– Det kan vara motiverat med vissa skillnader utifrån de olika ämnenas karaktär, men det blir lite konstigt med så här stora skillnader, säger Åsa Fahlén.
Staten ska säkra kvaliteten
Sveriges Lärare vill även att staten styr dimensioneringen av lärarutbildningen och samtidigt säkrar kvaliteten. Det ska göras genom att tydligt slå fast vilka lärosäten som ansvarar för vad, och sätta former för samarbete mellan dem. Dessutom vill man skapa ”Excellenta center” där lärarutbildning och forskning knyts tätare till varandra.
– Vi vill se att staten utser vissa lärosäten som ansvariga för mindre undervisningsämnen och skjuter till resurser för det. Excellenta center handlar om att lärarutbildningen behöver nå en högre akademisk nivå. På samma sätt som man koncentrerar hjärtoperationer till vissa sjukhus behöver man koncentrera ansvaret för olika ämnen till olika lärosäten, säger Åsa Fahlén.
Peter Honeth var statssekreterare på utbildningdepartementet 2006–2014 under utbildningsminister Lars Leijonborg och dennes efterträdare Jan Björklund. Utredningen ska redovisas senast den 29 november 2024.
Så vill förbundet stärka lärarutbildningen
- Ge vissa lärosäten ansvar och finansiering att utbilda i små undervisningsämnen
- Ge vissa lärosäten särskilt ansvar som ”excellenta centrum” i linje med Skolkommissionens förslag – koppling till forskning bland annat.
- Ålägg – inte bara rekommendera – lärosätena att samarbeta kring planering och dimensionering av utbud och innehåll.
- Ge UKÄ i uppdrag att tydligare ta hänsyn till dimensioneringen vid examenstillståndsprövning.
- Förläng förskollärarutbildningen så att den ger en examen på avancerad nivå.
- Kräv att VFU-handledare är legitimerade och behöriga samt har fått genomgå en handledarutbildning som ger högskolepoäng.
- Villkoren och förutsättningarna för VFU-handledare behöver förbättras och nationell likvärdighet måste säkerställas
- Skolhuvudmännens roll och ansvar för VFU behöver regleras i skolförfattningarna, åtföljt av utökade ekonomiska resurser via lärosätena för uppdraget.
