Förslaget: Krav på C-betyg för framtida lärarstudenter

Peter Honeths utredning för utveckling av lärarutbildningarna föreslår krav på C-betyg i svenska, precis som Vi Lärare tidigare avslöjat.

Krav på minst C i svenska för den som vill bli lärare i framtiden.
Det föreslår en utredning som presenterades för regeringen idag.
– Man kan inte fungera bra som lärare utan att kunna språket, säger utredaren Peter Honeth.

Skärpta antagningskrav för lärarutbildningarna kommer enligt utredningen att innebära minskade avhopp från utbildningen och förhöjd status för läraryrket.

– Det är vår uppfattning att lärarutbildningen är för mycket av ett sistahandsval, för det är lätt att komma in. Men det ska inte vara ett sistahandsval, det ska vara ett förstahandsval, säger Peter Honeth.

Sveriges Lärare anser att mycket av det som presenterades idag ligger i linje med flera av de krav som förbundet drivit.

– Den här förändringen som utredningen föreslår är en viktig pusselbit. Det är mycket som måste genomföras för att lärares villkor och förutsättningar ska kunna förbättras och vårt yrke bli attraktivt, säger Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog.

Välkomnas av Sveriges Lärare

Sveriges Lärare välkomnar inriktningen på lärarutbildningsutredningens förslag.

– Förslagen är i hög grad i linje med vad förbundet efterfrågat. Det gäller bland annat förslagen om höjda behörighetskrav för att komma in på lärar- och - och förskollärarutbildningarna, säger Anna Olskog.

Utredningen föreslår att det ställs krav på minst C i svenska från gymnasiet för att komma in på grund- och ämneslärarutbildningarna.

Minst D för förskollärarutbildning

För förskollärarutbildningen föreslås minst D i svenska.

– Vi hade gärna sett ett krav på C även där men utredaren för fram bra argument så vi accepterar det, säger Adam Kedert, ordförande för Sveriges Lärarstudenter.

C i svenska kommer att slå hårt mot antalet nybörjarstudenter. För vissa lärosäten når 70 procent av studenterna inte C i svenska idag, som Vi Lärare kunde avslöja tidigare. För att kompensera det förväntade tappet av sökande föreslås att de som inte når upp till kraven ska kunna komplettera sina betyg under en halv till en termins extra studier på komvux eller på universitet.

LÄS ÄVEN: Så många lärarstudenter kan stoppas – i egna ämnet

Så mycket minskar antalet antagna

Totalt räknar utredaren med att antalet antagna studenter därmed minskar med 27 och 35 procent. De högre kraven kommer, enligt utredningen, samtidigt att medföra att färre hoppar av utbildningen varför tappet av färdigutbildade lärare beräknas till 2 000–3 000 per år.

– Vi kommer nu att analysera utredningens förslag och konsekvensutredning inför vårt kommande remissvar. Inte minst behöver vi fundera över konsekvenserna av skärpta behörighetskrav och hur de kommer påverka lärosätena och studentvolymerna under kommande år. Att genomförandet sker på ett ansvarsfullt sätt är en nyckelfråga för oss, säger Anna Olskog.

Peter Honeth lämnar över utredningen till Johan Perhson och Lotta Edholm.

”Resurserna ska vara kvar hos lärosätena”

En farhåga under utredningens gång har varit att lärosätena skulle skära ned på utbildningarna för att spara pengar.

Utredaren Peter Honeth underströk vikten av att detta inte sker utan att resurserna istället används för att höja kvaliteten på utbildningarna.

– Resurser som frigörs genom färre studenter ska vara kvar hos lärosätena, anser Peter Honeth.

Anna Olskog delar den uppfattningen.

– Det är positivt att utredningen lyfter behovet av stärkt finansiering av den hittills så underfinansierade lärarutbildningen och samtidigt möjliggöra kvalitetshöjningar i form av bland annat mer lärarledd undervisningstid och bättre VFU. Utan en hållbar och långsiktig finansiering riskerar utredningsförslagen bara att bli ännu ett ”slag i luften”.

Lärarstuderna: Fantastiskt

Sveriges Lärarstudenters ordförande går längre.

– Det är helt fantastiskt. Det innebär att det procentuellt blir mer resurser, säger Adam Kedert.

– Vi hade gärna sett att utredningen föreslagit mer samordning av lärosätenas utbildningar. Det fanns med men vi tycker att man ska koncentrera vissa typer av utbildningar till färre lärosäten för att höja kvaliteten.

Utredningen föreslår även att lärarutbildningarna ska bli mer skolnära och att de mest teoretiska och abstrakta delarna inom till exempel inlärningsteorier tas bort och att istället evidensbaserade undervisningsmetoder och kognitiv inlärning betonas och att kognitionsvetenskap tydligare ska ingå i examensmålen.

– Vi är positiva till förslagen om förändringar i innehållet i utbildningarna med fokus på bland annat mer praktisk metodik, mer fokus på kunskaper om läs- och skrivinlärning samt en förändrad och tydligare nationell styrning av utbildningarna, säger Anna Olskog.

LÄS MER:

Lärarna utbildas för att stötta särskilt begåvade elever

Strippande tomte hyrdes in till lärarnas personalfest

250 boktips – listan ska motverka läskrisen