Raketökning – men det fattas ändå pengar

38 procent. Så mycket har lönerna för kommunanställda lärare ökat med i genomsnitt mellan 2009 och 2019. Från 26 128 kronor i månaden till 35 952 kronor.

– Det har varit en schyst utveckling i tio år, säger Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet.

Enligt honom finns det flera förklaringar till den starka löneutvecklingen.

– Eftersom det finns en lärarbrist har marknadskrafterna tvingat kommunerna att betala mer för att få behöriga lärare.

Mer då?

– Åren med lärarlönelyft och förstelärarreformen har också gjort utvecklingen ännu bättre.

LÄSTIPS: Lönecoachens bästa tips för att höja din lön

Men Mathias Åström är inte nöjd. Lönerna är tillsammans med arbetsmiljön de två viktigaste frågorna i den pågående centrala löneförhandlingen som omfattar kommunalt anställda lärare.

– Lärarlönerna har ökat procentuellt mer än de flesta andras. Men från en lägre nivå. Vi har precis tagit oss över medellönen för vad en anställd tjänar i Sverige (35 300 kr reds anm.). Så lärarna har inte tillräckligt bra betalt. Dessutom är erfarna lärares löneutveckling ett stort problem. Erfarenhet måste löna sig, säger Mathias Åström.

Jämfört med genomsnittslönen för alla med minst tre års eftergymnasial utbildning – 36 500 kronor – fattas det drygt 500 kronor i lärarnas lönekuvert, enligt statistik från SCB. 

Och jämfört med andra kommunalt anställda akademiker ligger lärarna ofta på efterkälken. Snittlönen för kommunalt anställda arkitekter och lantmätare var 41 100 kronor medan systemutvecklare tjänade 39 900 kronor 2019.

Löneglappet syns också i Sacos Livslönerapport som kom i fjol.

Enligt rapporten är två av fyra lärarutbildningarna olönsamma ur ett livslöneperspektiv. De som lönar sig är ämnes- och yrkeslärarutbildningarna.

– Det beror på att lönerna för dem är högre, säger Linda Simonsson, medförfattare till ”Lönar sig högre utbildning – Livslönerapport 2020”.

LÄSTIPS: Måste jag byta jobb för att höja lönen?

Löneskillnaderna syns också i Lärarförbundets statistik.

De största vinnarna de senaste tio åren är lärarna på högstadiet. Deras löner har ökat med 42 procent.

Sämst har löneutvecklingen varit för lärare i kulturskolor, + 29 procent. De tjänar dåligt också. Med en månadslön på 32 586 kronor är det bara modersmålslärare (hemspråk) som tjänar sämre.

Kräver ni några tusenlappar extra för dem i löneförhandlingen?

– Nej, vi kräver inte generella påslag eller procentsatser i avtalet.

Varför inte?

– En procentsats i löneavtalet skulle bara begränsa löneökningstakten. Då skulle vi få 1,8 procent som industrin. Jag är övertygad om att lärarna får en löneökning på 3 till 4 procent de närmaste åren. Arbetsgivarna måste se och värdera lärare i kulturskolan och deras betydelse bättre, säger Mathias Åström.

Förhandlingschefen på SKR, Sveriges kommuner och regioner, Niclas Lindahl är inte lika säker:

– Lärare som bidrar till att den svenska skolan utvecklas ska också märka av det lönemässigt. Men samtidigt ser den ekonomiska prognosen för kommunerna ovanligt tuff ut de kommande åren. Det behöver både vi och fackförbunden ta hänsyn till i förhandlingarna. En förklaring till de ökade lärarlönerna är pengar som staten skjutit till med olika reformer.

Den senaste – lärarlönelyftet – skulle göra läraryrket mer attraktivt och få lärare mer motiverade så att undervisningen och resultaten skulle förbättras.

Något som inte helt har infriats, enligt en granskning från Statskontoret. ”Lärarlönelyftet har inte haft en entydigt positiv påverkan på lärarnas motivation eller prestation”, skriver Statskontoret.

– Lönen är inte det enda som motiverar oss på jobbet, säger Susanne Johansson, utredare på Statskontoret.

LÄS ALLT OM VÅR LÖNESPECIAL

”Jag tycker Stockholm ska vara löneledande”

Verktyget som kan höja din lön öppnas för alla

Ledare: Bra lärarlöner lönar sig för hela samhället

Bli behörig lärare – och höj din lön

Lärarstudentpodden: Så mycket kan du begära i lön

Lyssna på Lärarstudentpodden här!