Livslöner för lärare, brutto respektive netto, jämfört med motsvarande lön för en person som börjar arbeta direkt efter gymnasieexamen. Källa: Saco.
Lärarutbildningarna som får dig att gå back
Lärarlön Lärarutbildade närmar sig andra akademiker när det gäller livslön – den förväntade inkomsten under ett helt arbetsliv. Men fortfarande är det en sämre affär att plugga till grundskollärare, än att börja arbeta direkt efter gymnasiet, visar en Saco-rapport.
En låg- och mellanstadielärare förväntas tjäna 17,7 miljoner kronor i livslön. Det är 3,1 miljoner mindre än snittakademikern. Det visar siffror från Saco.
När faktorer som studiemedel, inkomstbortfall under studietiden, pension och arbetslöshet räknas in, tjänar en person med ekonomisk högskole- eller universitetsutbildning dubbelt så mycket som en grundskollärarutbildad.
Thomas Ljunglöf, Saco. Foto: Kalle Assbring
– Det är för låga löner för lärare för att utbildningen ska löna sig. Löneutvecklingen är för dålig under arbetslivet, säger Thomas Ljunglöf, statistiker
på Saco.
Den som studerar till grundskollärare för de tidiga åldrarna eller lärare i praktisk-estetiska ämnen, på sikt förlorar ekonomiskt jämfört med personer som börjar arbeta direkt efter gymnasiet. Ämneslärare och yrkeslärare ligger ungefär på samma livslönenivå som den med gymnasieexamen.
Positiv utveckling
Ändå har det skett en förbättring. Ämnes- och yrkeslärarutbildade går inte längre back.
– Det är en så stor förändring att den måste vara statistiskt säkerställd. Jag har gjort livslöneberäkningar sedan mitten av nittiotalet, och lärare har legat på minussidan hela tiden. Det här är första gången som lärarutbildningar visar lönsamhet, säger Thomas Ljunglöf.
HAR DU RÄTT LÖN? STATISTIK ÖVER LÄRARNAS MEDELLÖNER.
Lärarförbundets statistik över medellönen för olika lärargrupper visar också att läraryrket är ett av dem med bäst löneutveckling. Så hur hänger det ihop?
– Lärarlönerna har ökat mer än andra. Men eftersom utgångsläget har varit så lågt kommer det att ta många, många år innan de felaktiga löneskillnaderna rättas till. Vi är rädda att politikerna ska tycka att lärarna har fått sitt, och ändå lönar det sig inte att utbilda sig till grundskollärare. Det duger inte, säger Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande.
Den positiva utvecklingen har ett samband med de statliga satsningarna som förstelärarreformen och lärarlönelyftet, medan lärarbristen har mindre betydelse, säger Thomas Ljunglöf.
– Marknadskrafterna brukar inte spela så stor roll för kommunerna. Lärarbristen har funnits i många år utan att det händer något på lönesidan, säger han.
”Orsak till lärarbristen”
– Vi vet att löneläget för lärare är en av grundorsakerna till lärarbristen. Det måste löna sig att utbilda sig till lärare och den här rapporten visar att det inte gör det. Om vi inte kommer tillrätta med löneläget kommer vi inte tillrätta med lärarbristen, säger Johanna Jaara Åstrand.
”SKRYT!”. Det är ett av tipsen i Lärarstudentpoddens löneavsnitt. Lyssna här.