Lärarlönelyftet har gynnat alla lärare

När lärarlönelyftet infördes av regeringen 2016 som ett riktat statsbidrag var det till en början inte särskilt populärt bland lärarna. Karriärlönelyften var då redan införda med förstelärare och lektorstjänster. Många lärare var oroliga över att de statliga lönesatsningarna skulle skapa omotiverade löneskillnader, osämja och A-, B- och C-lag bland lärarna.

LÄSTIPS NYA LÖNELISTOR: Lärarlöner 2021 – se om du har rätt lön

Syftena bara delvis uppfyllda

Regeringens syfte med lärarlönelyftet var att särskilt kvalificerade lärare och förskollärare skulle få högre löner utöver den ordinarie lönerevisionen. Satsningen skulle också leda till att eleverna fick bättre kunskapsresultat och att kvaliteten i undervisningen skulle öka. Tanken var även att fler skulle vilja bli lärare, stanna kvar i yrket och att yrket skulle uppfattas som mer attraktivt.

Statskontorets utvärdering visar att hälften av lärarna, närmare 66 000, har fått högre lön genom lärarlönelyftet. Tre av fyra lärare har fått lyftet som en permanent höjning av lönen.

Statskontorets utvärdering visar också att statsbidraget utnyttjats brett av nästan alla huvudmän men i huvudsak utnyttjats som en lönesatsning. Och lärarna som fått ta del av satsningen har i genomsnitt arbetat som lärare i 14 år.

Vad hände med övriga målsättningar?

– Vad vi kan se så är löneökningen inte tillräcklig i sig för att öka attraktiviteten i yrket även om den kan bidra. Det krävs sannolikt fler åtgärder; det kan handla om att förbättra arbetsmiljön till exempel. Men det handlar troligen om åtgärder på huvudmannanivå snarare än statliga satsningar, säger utredaren Susanne Johansson på Statskontoret.

Även om lönesatsningarna inte påverkat läraryrkets attraktivitet eller att fler vill bli lärare så har färre lärare, som fick lärarlönelyft, bytt arbetsgivare eller lämnat yrket. Men Statskontoret konstaterar att satsningen även bidragit till att lärare i allmänhet haft en bättre löneutveckling under tidsperioden än andra jämförbara grupper i samhället.

LÄSTIPS Lärarlönekonflikten hårdnar – över 20 000 i strejk

Lärarlönelyftet har påverkat lönebildningen

Innan lärarlönelyftet genomfördes var regeringen tydlig med att lyftet skulle fördelas utöver ordinarie lön för att det inte skulle ses som att regeringen blandade sig i lönebildningen mellan arbetsgivare och fackliga parter. Utvärderingen visar dock att de lärare som fått del av lärarlönelyftet fått stå tillbaka i den ordinarie lönerevisionen och släpat efter där för att parterna velat lyfta även andra kvalificerade lärare som lärarlönelyftet inte räckt till.

– Det har bidragit till att hela lärarkollektivet gynnats även om tanken var att bara särskilt skickliga lärare skulle premieras utöver den ordinarie lönesättningen, säger Susanne Johansson.

På sikt kan det innebära att lärarna återigen får en plattare lönestruktur, som liknar den tidigare, om än på en högre nivå. Lärarbristen har också inneburit att ingångslönerna ökat vilket påverkat löneskillnaderna. Så även om lönespridningen har ökat något för lärare, efter lärarlönelyftet, så är den fortfarande lägre än i andra yrken.

Inte påverkat kunskapsresultaten

Statskontoret ser ännu inga tecken på att lärarlönelyftet har bidragit till att förbättra undervisningskvalitet och kunskapsresultat för elever i skolan. Statskontoret konstaterar att skolans huvudmän behöver ställa krav och förväntningar på de lärare som får ta del av satsningen så det bidrar till utvecklingen med sin kompetens i exempelvis skolor med större utmaningar.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand ser positiva resultat av satsningen, till exempel när kommuner skjutit till pengar för lärare som inte omfattats av satsningen.

– Då har det ju fått den effekt som eftersträvades- en uppvärdering av lärarlönerna, säger hon.

Samtidigt finns det flera fallgropar.

En sådan är kommuner som höjt lönerna för deltagarna i lyftet.

– Där man har gjort motsatsen och hållit tillbaka de lärare som fått statliga pengar och agerat som att lärarna har fått sitt. Då har man snarare motverkat ursprungssyftet, säger hon.

Och det finns varningstecken – bland annat vill Johanna Jaara Åstrand göra det tydligt att lyftet är en långvarig satsning, snarare än ett tillfälligt statsbidrag.

Lärarförbundets varning om bidraget

– Lärare ska inte ha tillfälliga lönetillägg för det kontinuerliga arbete som utförs, säger hon.

Funderingarna på att lyfta in lyft-pengarna i de generella statsbidragen får icke godkänt.

– Risken är stor att det finns kommuner och arbetsgivare som kommer att agera som att bidraget är borta och använda pengarna till annat – särskilt där det lagts som ett lönetillägg, säger Johanna Jaara Åstrand.

 

 

LÄS ÄVEN

Så drabbar pandemin lärarnas bedömningar

Lovskola – svalt lärarintresse trots 200 procent mer i lön