Högskollärare tjänar miljoner på att byta arbetsgivare

Statsanställda lärare på högskolor och universitet slirar rejält bakom kommunalt anställda lärare i lön, och att läsa vidare till doktorand efter lärarutbildningen kan bli en dyr historia. Foto: Colourbox
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

En doktorand på ett lärosäte förlorar 730 000 kronor i lön under 5 år på att vara kvar på sin högskola eller universitet mot att ta en grundskollärartjänst i en kommun.

LÄSTIPS: Joakim höjde lönen med 14 500 kronor: "Jobbet räknades inte"

Missnöjet är stort bland statsanställda lärare på högskolor och universitet. De har halkat efter rejält i lön i jämförelse med kommunanställda lärare. Det uppger företrädare för Lärarförbundet Universitet och Högskola.

Gudrun Hellström, är adjunkt på förskollärarprogrammet på Stockholms universitet. Hon har lång erfarenhet av undervisning i förskolan och har en master i pedagogiskt ledarskap från Uppsala universitet.

På Stockholms universitet undervisar hon studenter från deras första programkurs och genom flera kurser på utbildningen.

Gudrun Hellström, lärare på Stockholms universitet Foto: Stockholms universitet

– En del av de förskollärarstudenter jag är med och utbildar går ut i arbetslivet, med liten eller ingen erfarenhet, och erbjuds högre ingångslöner än vad jag har i dagsläget – dryga 20 år efter examen. Så klart en vinst för läraryrket i stort, men jag blir ändå lite nedslagen av sånt, säger Gudrun Hellström, som också är ordförande Lärarförbundet Universitet och Högskola på Stockholms universitet.

LÄSTIPS: Konkurrensen om lärarna hårdnar

Undersökt lärarlöner mellan kommun och stat

Håkan Blennqvist är universitetsadjunkt och matematikdidaktiker vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession på Göteborgs universitet och har delat vice ordförandeskap i Lärarförbundet Universitet och Högskola på GU. Han undervisar lärarstudenter mot grundskolan i matematikdidaktik.

Under de senaste åren har Håkan Blennqvist sett många kollegor försvinna till kommunala lärartjänster. Han har därför undersökt hur stora löneskillnader det handlar om och har då utgått från lönenivåerna på Göteborgs universitet och jämfört med genomsnittslöner på riksnivå för de kommunala lärartjänsterna.

Några färskare lönesiffror än 2019 års att jämföra de kommunala och statliga lönerna med finns inte ännu. Det nya centrala avtalet mellan Lärarförbundet och arbetsgivaren blev klart på 1,8 procent i december. Avtalet skulle egentligen varit klart i oktober men på grund av pandemin drog det ut på tiden. Det pågår nu lokala förhandlingarna runt om på lärosätena i Sverige.

Håkan Blennqvist, matematikdidaktiker på Göteborgs universitets lärarutbildning som undersökt löneskillnaderna Foto: Privat

– Jag satt i avtalsdelegationen men vi var inte särskilt nöjda från Lärarförbundets håll med det centrala avtalet eftersom det inte uttryckligen stod i avtalet att det skulle ske en strategisk satsning på lärare vid universitet och högskolor. Det måste nu förhandlas på lokal nivå, säger Håkan Blennqvist.

Vid de centrala förhandlingarna med Arbetsgivarverket ingår Lärarförbundets högskolelärare tillsammans med de fackliga parterna för statliga tjänstemän, officerare och poliser i Offentliganställdas förhandlingsråd. De är stora yrkesgrupper med egna krav och där har det, enligt Håkan Blennqvist, varit svårt att lyfta den komplexa frågan om högskolans löner.

För att komma åt de stora skillnaderna mellan de statliga och kommunala lärarlönerna skulle det krävas statliga satsningar liknande de som gjorts i kommunerna, menar Håkan Blennqvist.

Att doktorera kan bli en dyr affär

Ambitionen på universitet och högskolor är att öka antalet lektorer på lärosätena. I jobbannonserna eftersöks därför i första hand lektorer och inte adjunkter. Men det blir allt svårare att besätta tjänster och få fler adjunkter att välja att doktorera.

Att doktorera kan nämligen bli en dyr affär för den enskilda som sällan lönar sig i lönekuvertet visar Håkan Blennqvist uträkningar. Åtminstone inte kortsiktigt.

En genomsnittlig studietid med forskning för en doktorand är fem år även om den officiella studietiden är fyra år. Därför utgår Håkan Blennqvist uträkningar från fem års studier.

– Många studerar 80 procent och arbetar som adjunkter 20 procent därför drar det ut lite på tiden. Efter halva tiden kan man avlägga en licentiatexamen och med en sådan kan man få en lektorstjänst i en kommun. På universitetet krävs det att man går hela vägen för att kunna söka en lektorstjänst, säger Håkan Blennqvist.

Hans beräkningar visar att:
• En kommunalt anställd grundskollärare tjänar i snitt drygt 12 000 kronor mer i bruttolön varje månad än doktoranden under de fem åren vilket innebär närmare 730 000 kronor mer i lön under tidsperioden.

• Den som får en tjänst i en kommun som förstelärare får i genomsnitt drygt 17 000 kronor mer per månad i lön under samma period vilket innebär en dryg miljon kronor brutto i extra inkomst.

• En adjunkt på ett lärosäte som låter bli att studera vidare har under samma tidsperiod en månadslön på cirka 8 400 mer i snitt vilket innebär en ökad bruttoinkomst på drygt 500 000 kronor.

• Den som hoppar av sina doktorandstudier i halvtid efter att ha tagit sin lic.examen och får en kommunal lektorstjänst kan räkna med ett lönelyft på cirka 20 000 kronor brutto i månaden jämfört med doktorandlönen redan under de första åren. Det blir närmare en halv miljon mer i bruttolön på ett par år.

• Dessutom tjänar den kommunala lektorn därefter i genomsnitt cirka 10 000 kronor mer per månad än den statligt anställda lektorn. Och en kommunalt anställd förstelärare tjänar nästan 4 000 kronor mer i månaden i jämförelse med lärosätenas lektorer.

Stor skillnad i löneutvecklingen

År Lärare (kommun) Lärarutbildare (stat) Differens
2012 4,4 2,7 1,7
2013 3,9 2 1,9
2014 4,5 2,2 2,3
2015 4 2,5 1,5
2016 6,2 2,2 4
2017 4 2,2 1,8
2018 3,2 2 1,2
2019 2,9 2,3 0,6
2020 2,5 1,8 0,7
Totalt 35,6 19,9 15,7

”Statliga lärare måste få rimliga löner”

Lärarna på lärosätena, som Läraren talat med, poängterar att de inte missunnar de kommunala lärarna bättre löner utan att det handlar om att även de statliga lärarlönerna måste komma upp till rimliga nivåer – annars kommer man snart inte ha några lärare kvar som utbildar de kommande generationerna med nya lärare. Det säger Lars-Erik Olsson, vice ordförande Lärarförbundet Universitet och Högskola vid Göteborgs universitet samt tidigare mångårig chef vid olika universitet och högskolor.

Håkan Blennqvist konstaterar att många kollegor är trötta på situationen. De är beredda att kämpa.

– Här på Göteborgs universitet tänker vi inte backa. Vi önskar oss en särskild satsning för lärare på universitet och högskolor och är mitt i de förhandlingarna just nu, säger han.

Kia Kimhag, ordförande samrådsavdelningen Lärarförbundet Universitet och högskola samt lärare på Högskolan i Gävle

Kia Kimhag, ordförande samrådsavdelningen Lärarförbundet Universitet och högskola och lärare vid Högskolan i Gävle, funderar på vad som skulle hända med lärarlönerna om dagens kommunala skola skulle bli statlig.

– Kommer de kommunala lärarlönerna sänkas eller kommer våra löner höjas, undrar hon?

Löneskillnader stat vs kommun

Lonegrafiken.jpg

LÄS ÄVEN

Hela listan: Här tjänar lärare mest – och minst

Verktyget som kan höja din lön öppnas för alla

Skolavtal 21: Så funkar avtalsförhandlingarna