Joakim höjde lönen med 14 500 kronor: "Jobbet räknades inte"
Lärarlön
Läraren Joakim Magnusson höjde sin månadslön med 14 500 kronor när han bytte jobb från lärarutbildningen på Göteborgs universitet till en kommunal lektorstjänst.
– Jag upplevde att arbetet som lärare på Lärarutbildningen inte räknades – åtminstone inte i lönekuvertet, säger han.
LÄSTIPS: Högskollärare tjänar miljoner på att byta arbetsgivare
Joakim Magnusson är lärare i matematik, NO och slöjd för åk 4-9. Han har jobbat i 27 år på olika Göteborgsskolor och även forskat och drivit skolutveckling.
I nio år var han anställd, på deltid och sedan heltid, på Lärarutbildningen på Göteborgs universitet. Under den tiden deltog han i en statlig forskningssatsning där han tog en lic.examen. Det gav honom möjlighet att arbeta som kommunal lektor, vilket han gjorde på friskolan Fenestra centrum. Däremot kunde han inte få en lektorstjänst på universitet – då hade det krävts att han doktorerat.
När han erbjöds att arbeta heltid som adjunkt på Lärarutbildningen såg han ändå en möjlighet att utveckla universitetets matematikkurser och hoppade på det.
– När jag började undervisa på heltid på Lärarutbildningen på GU fick jag gå ned i lön med 3 000 kronor till 38 000 kronor. Jag beslöt mig ändå för att börja undervisa på Lärarutbildningen eftersom jag tyckte att det skulle bli kul, säger han.
LÄSTIPS: Konkurrensen om lärarna hårdnar
Uppskattningen betalade sig inte
Med sitt stora kontaktnät i de kommunala skolorna i Göteborgsområdet fick han 25-30 skolklasser att delta för att lärarstudenterna på hans kurser skulle kunna genomföra så kallade Learning studies. I det ingick att testa eleverna och undersöka vad de kunde och på vilket sett de lär sig matematik.
Kurserna var uppskattade och många studenter upplevde dem som de mest lärorika kurserna under utbildningen men även lärarna på de kommunala skolorna blev inspirerade.
– Det var väldigt kul att höra för mig som arbetat 27 år som lärare, säger han.
Joakim Magnusson blev kursledare och ansvarig för ett par av matematikkurserna för lärare i årskurs 4-6 på institutionen för didaktik och pedagogisk profession. Men det betalade sig inte särskilt bra i lönekuvertet.
– Nej, där var det stopp. Jag låg under 2 procent eller under det som avtalats i löneförhandlingarna. Alla var nöjda, studenter och studierektorer, men att driva på skolutveckling och lärande på Lärarutbildningen var inte meriterande, insåg jag. Inställningen var att man fick en klapp på axeln och att de kunde tänka sig en lönehöjning om jag fortsatte att forska, tog en studierektorstjänst eller något annat administrativt, säger Joakim Magnusson.
LÄSTIPS: Högskoleministern duckar för löneskillnaderna
Fick jättehöjning över en natt
Hösten 2019 erbjöds Joakim Magnusson ett jobb i Partille kommun där han vid sidan av undervisningen skulle driva skolutveckling. Tjänsten var en kommunal lektorstjänst där Joakim med lektorstillägget på 10 000 kronor fick en månadslön på 55 500.
– Det kändes som ett otroligt givande uppdrag där jag även premieras för mitt skolutvecklingsarbete, säger han.
På Lärarutbildningen på Göteborgs universitet hade han då nästan nått 41 000 kronor, vilket var den lön han hade haft år 2015 som lärare i Göteborg strax innan han började undervisa på Göteborgs universitet.
I dag undervisar han 70 procent på den nystartade Stadsparksskolan i centrala Partille och arbetar 30 procent som utvecklingsledare i flera skolor i kommunen.
– Visst känns det lite tråkigt. Jag menar inte att forskning inte är viktigt på ett universitet eller högskola men i en lärarutbildning måste även lärarutbildningen vara kvalitetsmässig och då måste man lägga resurser och se till att man har de bästa lärarna som undervisar. Risken är annars, om jag ska vara krass, att man får lärare som söker sig bort från skolor för att de varken trivts eller fungerat och ser det som väg bort från skolan, säger Joakim Magnusson.
LÄS ÄVEN
Raketökning – men det fattas ändå pengar