Förstelärares löner skiljer sig enormt – han tjänar mest i Sverige

Förstelärarreformen genomfördes 2013 för att lärare skulle kunna göra karriär och för att höja resultaten i skolan. Lärare som anses ”särskilt yrkesskickliga” får 5 000 kronor i lönepåslag. Men reformen är omstridd och har fått kritik för att splittra kåren.

Tidningen Grundskolans granskning, där 15 400 förstelärare ingår, visar att löneskillnaderna ökat stort sedan reformen genomfördes.

Medellönen för grund- och gymnasielärare som inte fått del av statliga lönepåslag, som försteläraruppdrag och lärarlönelyft, är 33 900 kronor i månaden. Medellönen för förstelärarna är nästan 10 000 kronor mer – 42 704 kronor.

Förstelärarreformen har även bidragit till stora löneskillnader mellan förstelärare och mellan kommuner.

 

 

 

• Det skiljer 10 000 kronor i måna­den mellan kommunerna med högst och lägst förstelärarlöner.

 

 

• Sex förstelärare tjänar över 60 000 kronor i månaden. 386 tjänar över 50 000 kronor i månaden.

 

Matematik- och NO-läraren Stavros Louca, 65, är landets högst avlönade förstelärare. Han tjänar 67 000 kronor i månaden på en deltidslön på den fristående Spiraskolan i Täby. Omräknat till heltid är hans lön 83 390 kronor i månaden.

Stavros Louca blev känd som ”superpedagog” i tv-programmet Klass 9A, och har fått flera utmärkelser för sin lärargärning på Rinkebyskolan, där han arbetat större delen av sitt 40-åriga yrkesliv. Han försvarar sin lön.

– Alla lärare borde tjäna minst 50 000 kronor i månaden. Vi tar hand om barnen 35 timmar i veckan, deras kunskapsmässiga och individuella utveckling. Borde inte det belönas? Jag får det jag förtjänar för mitt jobb, säger han.

Lönegapet mellan honom och de lägst avlönade förstelärarna i granskningen är drygt 50 000 kronor i månaden. Försteläraren Anna Söderberg tjänar 33 840 kronor i månaden på Transtrands friskola i byn Likenäs i Värmland. Hon reagerar starkt på de stora löneskillnaderna.

– Jag tycker att det är bedrövligt, rent ut sagt. Att klyftorna är så stora bidrar till att vi får en ojämlik skola också.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand om de stora löneskillnaderna som blivit mellan förstelärare:

– Det beror på att vi har en skev lönestruktur för hela lärarkåren. Lärare nyanställs på höga löner som en konsekvens av lärarbristen, och lärare som fått statliga lärarlyft tjänar bra, medan många som har fler år i yrket och mer erfarenhet tjänar mindre. Det är extremt bekymmersamt. Det krävs uppenbara lönestruktursatsningar på erfarna, skickliga lärare, säger Jaara Åstrand till Tidningen Grundskolan.

Granskningen visar också att:

 

 

 

• Tre av fyra förstelärare är kvinnor.

 

 

• Medelåldern är 48 år.

 

 

• Förstelärare på kommunala skolor tjänar i snitt 1 169 kronor mer i månaden än de på friskolor.

 

 

• Manliga förstelärare tjänar i snitt 503 kronor mer i månaden än kvinnorna.

 

 

---