Hon har varit lärare i 54 år: ”Hoppas jobba länge än”

Anne-Kristine ”Anki” Mårtensson tog studenten 1967, pluggade sociologi och pedagogik i Uppsala ett år och därefter tre år på lärarutbildningen.

Sen var hon fast.

Tiderna har förändrats. Läroplaner har kommit och gått men det har aldrig föresvävat henne att byta yrke.

– Det närmar sig 55 år nu. Det har varit helt fantastiskt. Lärarjobbet ger så mycket tillbaka. Att se eleverna lyckas och växa som människor, säger Anki.

Stöket har inte ökat

Hon började med en årskurs 3 och fortsatte med samma klass upp till sexan innan hon blev högstadielärare, legitimerad i svenska och SO.

– Jag har jobbat som lärare i Hallstahammar hela livet. Ja, eller, jag blev uppsagd på grund av arbetsbrist ett år men blev raskt inringd igen och fick arbeta som resurslärare.

När hon började gällde läroplanen Lgr69.

– Mycket har såklart förändrats genom åren men jag vet inte om det blivit stökigare. Alla minns kanske inte riktigt hur det var i skolorna på 80-talet.

Ser henne som mormor

Att vara på sitt 77:e år och arbeta som lärare på högstadiet kan förefalla slitsamt men för Anki är den senaste lektionen alltid den bästa.

– Man kan vara arg på sin mamma men inte på sin mormor, tror jag, och mina elever ser mig nog ofta just som en mormor. De är underbara.

Anki som sett utbildningsministrar komma och gå sedan Olof Palmes dagar tycks ta reformer och nya ideer kring pedagogik med ro.

– Det har tillkommit en massa tekniska hjälpmedel, på gott och ont, men jag låter eleverna arbete med penna, papper och riktiga böcker. Jag tycker det fungerar bäst.

”F skapar en onödig stress”

Hur många elever har du haft?

– Hur många elever? Herregud, det är massor. Mina första elever har hunnit fylla 60 nu.

Att många av de som blir lärare idag hoppar av redan efter något år är svårt att förstå, menar Anki.

– Det är inte lätt att förstå. Det sägs ju att ett skäl är att de möter krävande vårdnadshavare men jag tycker nog ändå att vårdnadshavarnas engagemang varit ganska konstant genom åren. Lite större nu kanske på grund av betygshetsen.

Och just betygen är ett mörkt moln.

– Betygen, framför allt betyget F skapar en onödig stress för eleverna. Det gör ont att se hur ett F drabbar en elev.

Döttrarna är också lärare

Yrket har gått i arv.

– Mina två döttrar blev också lärare och mina barnbarn är i samma ålder som mina elever på högstadiet så det är mycket givande att umgås med dem.

Hur ser framtiden ut?

– Jag hoppas kunna fortsätta jobba länge än. Jag älskar mina elever och kollegor, säger Anne-Kristine, Anki, Mårtensson.

LÄS MER:

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Här har läraren Barbro, 96, återträff med sin gamla klass

Morgan, 82, slutar efter 60 år som idrottslärare