Riksrevisionen granskar lärarnas legitimation
Lärarlegitimationen skulle ge alla barn och elever tillgång till utbildade och kvalificerade lärare. Nu granskas reformen av Keili Saluveer på Riksrevisionen.
Lärarlegitimation
En tredjedel av de som undervisar i skolorna saknar behörighet.
Samtidigt frågar sig Riksrevisionen om läraryrkets status verkligen blivit högre sedan legitimationen infördes 2011.
Nu ska myndigheten granska reformen.
– Våra granskningsidéer kommer ofta från omvärldsbevakning. Lärarlegitimationen omfattar många människor direkt och indirekt. Och vi har sett indikationer på att alla effekter som var avsedda med reformen inte kommit på plats, säger Keili Saluveer, revisionsdirektör.
När lärarleget infördes 2011 skulle läraryrket bli mer attraktivt, lärarprofessionen starkare, undervisningen få högre kvalitet och rättssäkerheten för barn och unga skulle stärkas.
Men den främsta orsaken var att barn och elever skulle undervisas av kvalificerade och lämpliga lärare.
– Det finns många undantag på kraven om legitimation, och det är inte alltid legitimerade ges företräde när tjänster annonseras ut, säger Keili Saluveer.
Men Riksrevisionen ska också granska hur personer som är olämpliga att arbeta som lärare fångas upp av Skolinspektionen och Lärarnas ansvarsnämnd.
– Det är ofta media som uppmärksammar, säger Keili Saluveer.
Myndigheten granskar inte huvudmän och skolor, men kommer att intervjua rektorer och lärare.
Svårt mäta status
När det gäller yrkets status säger Keili Saluveer att det är svårt att mäta.
En indikation kan vara söktrycket till lärarutbildningarna.
– Det går att visa statistiska variabler, men vi kan inte slå fast kausala samband. Men när vi pratar med lärarna får vi kvalitativ information, säger hon.
Rapporten är planerad att publiceras i mitten av maj 2025.
LÄS ÄVEN:
Vaktmästare undervisade i slöjd på IES: ”Snickare och duktig”
Lärarna blev av med sin legitimation – ”Som ett yrkesförbud”
Sexbrott vanligaste anledningen till att lärare förlorar leg
