Trots minskade barnkullar: Tusentals lärare saknas
Enligt Skolverkets nya prognos kommer det att saknas 10 600 behöriga förskollärare och lärare år 2038.
Lärarbrist
Trots att det föds färre barn väntas en kraftig brist på förskollärare framöver.
De nyutbildade räcker inte för att täcka upp för alla som går i pension eller helt enkelt lämnar yrket.
LÄS OCKSÅ: Efter lärarnas kritik – ny funktion i digitala proven
Enligt Skolverkets nya prognos kommer det att saknas 10 600 behöriga förskollärare och lärare år 2038, om inga drastiska förändringar sker. Det handlar nästan uteslutande om ett underskott på förskollärare (10 500), vilket är oväntat med tanke på att det föds färre barn.
– Vi blev faktiskt förvånade, för med minskade barnkullar förutsåg vi en mindre lärarbrist än vad prognosen visade, säger Sanna Vent, undervisningsråd på Skolverket.
Byter yrke
Ett par förklaringar är att många förskollärare går i pension, och att det utbildas färre förskollärare än tidigare. Men Skolverket ser också en annan trend:
– Det är fler förskollärare som lämnar förskolan för annat arbete, jämfört med vad det har varit i tidigare prognoser, säger Sanna Vent.
Ökningen är procentuellt sett inte stor, men med tanke på att förskollärarna är många så får avhoppen stort genomslag på prognosen, fortsätter hon.
Sannolikt är arbetsmiljön en orsak till att förskollärare säger upp sig.
– Vi vet ju att det är många i förskolan som, precis som i skolan, upplever hög arbetsbelastning och stress. På många förskolor saknas det utbildad personal, så det kan vara rimliga förklaringar till att man lämnar.
Anna Olskog.
Anna Olskog, ordförande i Sveriges Lärare, delar bilden.
– Det är för slitigt att vara förskollärare. Det saknas tid för planering, det saknas maxtak på barngruppernas storlek och allt fler i personalen saknar relevant utbildning, säger hon.
Ett utredningsförslag om reglering av förskollärares och lärares tid för undervisning och planering kommer för övrigt i mars.
Byta skolform
När det gäller de övriga lärarkategorierna utbildas det på totalen tillräckligt många, men medan det skulle behövas fler special-, yrkes- och högstadielärare väntas ett överskott på lärare i fritidshem, specialpedagoger och gymnasielärare.
En gymnasielärare kan växla till högstadiet, men i övrigt behövs behörighetsgivande utbildning för att kunna byta till ett annat läraryrke.
– Så även om det totalt sett examineras tillräckligt många så är det fortfarande en stor utmaning med bristen på yrkeslärare och speciallärare, säger Sanna Vent.
Skolverket konstaterar att det behövs insatser för att både locka nya och behålla redan verksamma lärare:
- ett förstärkt arbetsmiljöarbete för att alla lärare och förskollärare ska få en trygg och hållbar arbetssituation.
- att lärare får bättre förutsättningar att fokusera på läraryrkets kärnuppdrag , det vill säga att planera, genomföra och följa upp undervisning.
- att minska den höga omsättningen på rektorer och förbättra rektorers förutsättningar att fokusera på sitt pedagogiska ledarskap.
– De allra flesta lärare tycker att de har ett viktigt och meningsfullt yrke. Det behöver komma fram tydligare i samtalet och debatten. Men sen ser vi också att många upplever hög arbetsbelastning och stress. Vi ser att oron för hot och våld har ökat. Därför behövs ett förstärkt arbetsmiljöarbete på många förskolor och skolor, säger Sanna Vent.
LÄS MER:
Forskarens kritik: ”Bidrar till elevers misslyckande”
