Ministrarna: Så ska vi få fler behöriga lärare
Lärarbrist Skolverkets nya prognos visar att lärarbristen minskat men stora utmaningar kvarstår för att öka antalet behöriga lärare i Sveriges skolor. Vad vill de styrande ministrarna göra för att få bukt med lärarbristen?
Utbildningsminister Anna Ekström (S), är ansvarig för högre utbildning och forskning och har lärarutbildningen på sitt bord.
Lärarutbildningen behöver utökas med 800 platser per år för att få bukt med lärarbristen? Vad ska regeringen göra åt det?
– Vi har visat att vi kan utöka lärarutbildningen. Det är redan en stor utbildning men sedan 2014 har antalet studenter som har påbörjat en lärarutbildning ökat med 12 procent. Vi måste fortsätta att se till att det finns många bra utbildningsplatser över hela Sverige och öka ansträngningarna för att läraryrket ska vara så attraktivt att folk vill bli lärare och stanna kvar som lärare.
Bristen är störst bland ämneslärare i årskurs 7-9 och yrkeslärare. Hur ska ni kunna rikta insatserna och få sökande till just de inriktningarna?
– Vi måste fortsätta att öka antalet platser på lärarutbildningarna. Det har skett stora satsningar på att kombinera arbete som lärare med att plugga in en lärarutbildning – inte minst bland många yrkeslärare. Sedan är KPU en viktig utbildningsväg för att bli lärare. Jag vill att välutbildade akademiker ska kunna byta bana mitt i livet och få en bra utbildning som är möjlig att genomgå.
Det finns många behöriga lärare i dag som är frustrerade över att de söker arbeten men inte får jobben.
– Arbetsgivarna har ett väldigt stort ansvar för att bidra till att de verkligen satsar på behöriga lärare. Skollagen är klar och arbetsgivarna har ett ansvar här.
När det gäller arbetsmiljön så säger Skolverket att den måste förbättras. Vad har regeringen för ansvar?
– Regeringen har till exempel satsat på lärarassistenter för att avlasta lärare från arbete som man inte behöver ha en lärarexamen för att göra så att lärarna ska kunna fokusera på klassrumsarbetet som är det absolut viktigaste. Men här finns också ett stort ansvar för skolans huvudmän.
Arbetsmiljön och villkoren för lärare ser i dag väldigt olika ut i skolorna i kommunerna. De båda lärarförbunden vill förstatliga skolan för att uppnå en mer likvärdig skola. Hur ser du på det?
– Jag kan peka på att den socialdemokratiska partikongressen nyss sagt att staten behöver ta ett tydligare ansvar för likvärdigheten i skolan. Men Lina Axelsson Kihlblom är ansvarig minister för frågor som handlar om grundskolan så jag hänvisar till henne.
"Måste finnas rimlighet i uppdraget"
Läraren kontaktar skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) för att få hennes syn på förstatligandet av skolan.
I kommuner, som exempelvis Sundsvall, pågår nu en kamp där lärare från olika professioner gått samman mot stora kommunala besparingar som de menar riskerar skolans verksamhet och deras lust att vara kvar i yrket.
Lärarfacken vill att staten tar över ansvaret för skolan för att få bukt med likvärdighetsproblemen i Sveriges skolor. Är det dags?
– Den frågan är så stor och komplex att jag tror att vi måste vrida och vända på den. Vad är det vi vill åstadkomma? Det är en likvärdig skola. Hur når vi dit? Om det är genom förstatligande eller om den ska vara som den är nu eller om det handlar om andra saker. Huvudsaken är att vi kommer dit vi vill. Den svenska skolan har aldrig varit helt statlig utan har alltid haft stora inslag av både regionalt och lokalt inflytande.
Är förstatligandet något ni vill titta på?
– Det är något som diskuteras och utreds. Jag hoppas kunna gå in i mera dialog med lärarfacken om detta. Det kan tyckas som en enkel lösning men jag tror att vi i första hand ska rikta in oss på de saker vi vill åstadkomma.
Vad är det viktigaste för att lärare ska orka stanna kvar i yrket?
– Det måste finnas rimlighet i uppdraget och de utmaningar som finns. I dagens segregerade skola är det vissa lärare som går i in klassrum där man både har ett stort socialt uppdrag och kunskapsuppdrag. I andra skolor får lärarna också jobba hårt men där kan de ha en helt annan prioritering. Vi måste styra systemet så det blir en rimlighet i uppdraget. Lärare ska undervisa. Det är ett kärnuppdrag. Ibland tror man att de bara ska examinera och dokumentera.
Lina Axelsson Kihlblom poängterar att lärarna behöver få tillbaka sin autonomi i svensk skola.
– Vi måste ta tillbaka styrningen av den svensk skolan om vi ska få tillbaka lärarnas autonomi. I en marknadsskola har kunden, som är vårdnadshavaren, alltid rätt. Det har tagit bort lärarnas autonomi. Det är inte kunderna som ska sitta vid ratten. Det är lätt att rasera ett fungerande skolsystem men det är väldigt svårt att återta lärares autonomi, självständighet och fokus på undervisning igen, säger hon.
