Kvarsittning: Måste en bra lärare vara allmänbildad?
Podcast Är man en bättre lärare om man tittar på Rapport istället för Idol? I nya avsnittet av Kvarsittning snackar panelen om krav på allmänbildning för lärare.
Höstlovet är slut och svenskläraren Charlotta Hemlin har läst flera böcker under lovet men varför och för vems skull? Hur mycket nytta har man av det egentligen? Är det inte bara ett privat intresse? Har man faktiskt nytta av all ny kunskap om litteraturvärlden i sin undervisning?
– Jag älskar ju att läsa men är inte helt säker på att det gör mig till en bättre lärare och jag vet inte hur det gynnar mina SVA-elever, säger hon.
Kunskapsnivån har sjunkit
Högstadieläraren Henrik Isacsson håller inte riktigt med.
– Om du brinner för läsning så kommer det att märkas. Du utstrålar att det är något viktigt och det kommer att smitta av sig på eleverna. Det kommer kanske att fånga i alla fall en elev som senare kommer att börja läsa sin första bok själv, säger han.
Henrik upplever att kunskapsnivån bland lärare och lärarstudenter, generellt, är för låg idag.
– Jag tycker att ämneskunskaperna bland lärarstudenter blir sämre och sämre. Jag har haft studenter som stått och pratat om ”Palestina och Indien-konflikten”, säger han och suckar.
Förskolläraren Eva Lindström tillhör sorten som tycker att det är viktigt att skilja på en anka och en gräsand när man är ute med barnen på utflykt och hon rättar gärna kollegor när de råkar säga blåsippa istället för scilla. Att vara öppen för fortbildning och ny kunskap tror hon är en förutsättning för att göra ett bra jobb.
– Kan man vara en bra lärare och lära ut om man inte själv gillar att lära sig? Nej, jag tror faktiskt inte det.
