Hård kritik mot nya läroplanen: ”Omöjligt för lärare”
Kursplaner
Lgr 22 skulle göra det enklare för lärarna. Men en SO-lärare behöver titta på 20 olika ställen i läroplanen för att göra sitt jobb.
– Lärarna kan inte göra det som Skolverket vill: Se helheten, säger skolutvecklaren Johan Alm som lusläst dokumentet.
LÄS ÄVEN: Nya läroplanen: Så förbereder de sig för höstens stora förändring
Mindre detaljstyrning av lärarnas undervisning och bedömning.
Färre och mindre detaljerade skrivningar i det centrala innehållet.
Mindre stoffträngsel.
Mer faktaundervisning i lägre åldrar.
Det är några av huvudargumenten i lanseringen av Lgr 22.
Men skolutvecklaren Johan Alm som lusläst dokumentet och skrivit en handledning för lärare, ”Upptäck Lgr 22”, är skeptisk.
Det handlar bland annat om hur dokumentet är utformat.
– Rent layoutmässigt måste du som SO-lärare i fyra ämnen titta på 20 olika ställen för att få ett grepp om helheten. Det gör det omöjligt, säger Johan Alm.
Så svarar Skolverket på kritiken
Att dokumentet delar upp syfte, centralt innehåll och betygskriterier på olika platser har delvis juridiska förklaringar, säger Ann-Christin Hartman, enhetschef på Skolverket.
– Läroplanen är inte bara en pedagogisk skrift utan också juridiska föreskrifter som behöver se ut på ett visst sätt. Men vi följer upp förändringarna vi har gjort och om det visar sig att det är ett stort problem för lärare att läsa varje kursplan i sin helhet när man undervisar i olika ämnen och olika årskurser så kommer vi att se om det finns mer lättillgängliga sätt att presentera kursplanerna på, säger Ann-Christin Hartman, enhetschef för styrdokumentsutveckling på Skolverket.
Stoffträngseln i bland annat SO och matte råder den nya läroplanen inte bot på.
– Det slutar med att det är lika mycket, säger Johan Alm.
Ann-Christin Hartman, enhetschef på Skolverket, hänvisar till regeringen.
Myndighetens förslag om att stryka elevens val och lägga timmarna på bland annat SO ligger kvar på utbildningsdepartementets bord.
Men Johan Alm ser fler problem.
Kritiken mot likvärdigheten
Han menar att färre och mer abstrakta betygskriterier i Lgr 22 gör att likvärdigheten i bedömningen minskar. Helt enkelt eftersom ansvaret hamnar hos enskilda personer som gör olika tolkningar.
– Det låter som man kan uppfylla allas önskemål. Lärarna får det bättre, likvärdigheten ökar, eleverna kommer att lyckas bättre. Det är självklart bara slagord, säger han.
Skolverkets Ann-Christin Hartman anser att ansvaret för likvärdigheten inte kan läggas på enskilda lärares axlar.
– Vi tror inte att man kan förändra till exempel betygsinflation genom förändrade kriterier. Det ansvaret kan man inte lägga på enskilda lärare. Syftet är att lärare ska lägga mer tid på undervisning och att eleverna inte ska falla på alla detaljer. Lärarnas undervisning är det som gör skillnad, säger Ann-Christin Hartman.
LÄS ÄVEN:
