Nya läroplanen: Så förändras undervisningen

En kortare, tydligare och mer sammanhängande läroplan med fokus på läsning, skrivande och matte, det blir den nya läroplanen för grundskolan om utredaren Thomas Persson får igenom sina förslag.

– Det blir mindre text och enklare i någon mening, vi har försökt tänka på hur det fungerar i det dagliga arbetet för dem som ska göra jobbet, säger han.

Utredaren vill också sammanfoga läroplan, timplan och betygskriterier så att allt finns på samma ställe.

”Mer undervisning”

– Genom att reglera undervisningens innehåll i kursplaner och inte i betygskriterier går det mindre tid till att bocka av checklistor och man kan lägga mer tid på planering och undervisning, säger Thomas Persson.

Ämnesplanerna blir mer omfattande – och mer inriktade på respektive ämne.

Det kommer också att vara tydligt vad eleverna ska ha med sig från varje stadium.

– Hela vårt förslag handlar om mer grundläggande färdigheter, över tid läggs det till mer innehåll och mer analys. Det är en ombalansering och det är rimligare och borde leda till att fler elever hänger mer längre och fler når målen, säger han.

Ämnesplanerna styr

Samtidigt som lärare får mer formell makt över undervisningen, kommer undervisningen i högre grad att styras av ämnesplanerna.

Det förslaget tittar Sveriges Lärare närmare på.

– Vi har tidigare haft anvisningar i läroplaner, och nu föreslås det igen. Vi avfärdar inte dessa, men vi kommer noggrant ta del av utredningens förslag och göra avvägningar innan vi yttrar oss, säger förbundsordföranden Anna Olskog.

Thomas Persson menar att det nya upplägget inte påverkar lärares autonomi.

– Vi förslår undervisningsstrategier och allmänna principer för undervisningen, att utgångspunkten är undervisning i grupp under en aktiv lärare. Trots att vi gör det är utrymmet för varje enskild lärare att planera och genomföra undervisningen väldigt stort. Är man väldigt erfaren lärare får man stöd i vad man redan gör, är du ung, oerfaren, kanske outbildad, får man ett annat stöd än idag, säger han.

Skolminister Lotta Edholm (L) säger under presskonferensen att det är ”slut på de pedagogiska experimentens tid”.

Finns lärare idag som inte undervisar strukturerat?

– Jag tror att de flesta gör det, men jag tror att stödet för lärare att göra det är för svagt. I Sverige finns 107 000 grundskollärare och var och en av dem måste ta reda på vad som är det senaste, säger Thomas Persson.

Phonics i kursplanen

Utredningen har inte tagit fram konkreta kursplaner, men förslag på vad de ska innehålla, här är undervisningsstrategier en viktig del.

De ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

På så sätt slipper varje enskild lärare hålla koll på forskningsläget, menar Thomas Persson.

I förslaget för kursplaner i svenska nämns Phonics.

– När kursplanerna är klara, om forskningen vet att man ska lära sig bokstäver i viss ordning och att det underlättar läsinlärningen, då ska det finnas med i kursplanen. Då ska varken elever eller lärare ha en annan ordning, säger Thomas Persson.

Utredningen föreslår också att analys får stå tillbaka i de praktisk-estetiska ämnena, till förmån för praktisk kunskap.

Digitaliseringen begränsas

Samtidigt ska digitaliseringen i skolan begränsas.

– Det är för mycket fokus på digitalisering och digital kompetens, jag vill att vi ska tala om i kursplanerna vad vi menar och få en bra diskussion kring vad eleverna ska kunna, säger han.

Utredningen vill också ändra i skollagen, så att det blir tydligt att läraren leder undervisningen och att det är gruppundervisning som gäller.

Det innebär att anpassningarna slopas, elever i behov av stöd ska i stället få extra undervisning.

Hur ska det fungera med tanke på lärarbristen?

– Den aspekten har vi inte fördjupat oss i. Möjligtivs så kommer minskade elevtal att skapa ett praktiskt utrymme. Det handlar om hur mycket resurser huvudmän tillför skolsystemet, säger han.

Det blir också upp till läraren att avgöra hur, när och hur ofta vårdnadshavare ska få del av elevens resultat.

Mindre makt för eleverna

– Vi betonar vi vårdnadshavarnas och lärarnas gemensamma ansvar för hur det går för eleverna. När det gäller eleverna är den principiella skillnaden att idag står det att eleverna ska ha inflytande över undervisningen, vi svarar att lärarna ska ansvara för undervisningen men att eleverna måste träna på att ta sitt ansvar över tid. Man tränar sig att lära sig så mycket som möjligt, säger Thomas Persson.

Utredningen föreslår att den nya läroplanen införs 2028, samtidigt med den tioåriga grundskolan.

Den 5 mars 2025 ordnar Sveriges Lärare seminarium om nya läroplanen, där det finns tillfälle att ställa frågor till utredningens huvudsekreterare Cecilia Sandberg och sekreteraren Karl Larsson.

LÄS ÄVEN:

Förslaget på ny läroplan: Mer fokus på undervisning

Lärarnas krav på nya läroplanen: Tid och pengar

”Olyckligt om förslagen framstår som politik”