Ny läroplan – risk för ökad stoffträngsel
Historieläraren Hans Olofsson säger att det är en svår uppgift att minska stoffträngseln, även med de förslag som nya läroplansutredningen innehåller.
Kursplaner
Hälften av lärarna mellan- och högstadiet har problem med stoffträngsel – undervisningstiden räcker inte till för alla krav i läroplanen.
Det visar en granskning i Ämnesläraren.
Nu vill nya läroplansutredningen vill öka detaljstyrningen av innehållet i undervisningen.
Hans Olofsson, ordförande i Historielärarnas förening, är rädd för att stoffträngseln ökar.
- 32 procent av lärarna på lågstadiet
- 50 procent av lärarna på mellanstadiet
- 49 procent av lärarna på högstadiet
Så många har problem med stoffträngsel i sitt ämne, enligt en granskning som Vi Lärares specialtidning Ämnesläraren gjort.
Störst problem upplever SO-lärare, och särskilt historielärare.
– Det kan visa sig att det blir för mycket, säger utredningens sekreterare Karl Larsson.
Stoffträngseln kan leda till allvarliga problem, slår utredaren Thomas Persson fast i nya läroplansutredningen ”Kunskap för alla”:
Stoffträngseln roffar åt sig tid som kunde gå till mängdträning, repetition och färdighetsträning – viktiga principer för att förankra kunskap enligt kognitionsvetenskapen, som utredningen också bygger sina förslag på.
Karl Larsson
”Krävs prioriteringar”
– Det krävs prioriteringar och det är regeringen som beslutar om dem. Det kommer att bli ett stort ansvar när de nya läroplanerna tas fram, men vi bedömer att acceptansen är ganska stor idag, säger Karl Larsson.
Det kan låta som en tankevurpa att skriva ut kraven på innehållet tydligare. Det finns en risk att lärarna upplever att det blir mer som de ska förhålla sig till.
”Lärarna ska inte hinna med mer innehåll (…) utan det som ska behandlas ska beskrivas mer i detalj” står det i utredningen.
– I de nya kursplanerna kommer det också att finnas anvisningar om hur man ska prioritera innehåll. Idag kan det framstå som att lika mycket tid ska läggas ned på allt och man riskerar lägga ner för mycket tid på fel saker, säger Karl Larsson.
Bantar sex och relationer
Ett sätt är att banta ämnesövergripande innehåll är att renodla kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer. Utredaren vill flytta det från inledningen av läroplanen och göra det tydligt vilka inom vilka ämnen som området ska tas upp.
Samma gäller digitaliseringen.
– Det finns skrivningar kvar i de inledande delarna, men de är inte lika omfattande. Vi vill precisera mer konkret hur det ska hamna i kursplanerna, säger Karl Larsson.
Utredningen är också tydlig med att läroplan och timplan behöver hänga ihop, så att mer omfattande läroplan också får mer tid, och vice versa.
Bland de lärargrupper som kämpat hårdast med stoffträngseln är historielärarna, som också fick ett tillskott i timplanen för grundskolan under 2024.
”Ingen enkel sak”
– Det är väldigt tidigt att säga något, men jag tror inte att det är en enkel sak att göra något åt stoffträngseln. Det måste finnas en realistisk förståelse för hur lång tid det tar att tillägna sig ett historiskt innehåll, säger Hans Olofsson, ordförande för Historielärarnas förening.
Som forskare är han orolig för att ett alltför stort fokus på kognitionsvetenskap kommer att reducera historieundervisningen till rent innehåll.
– Det är som om pendeln svänger tillbaka med full kraft, som att man vill svepa bort de erfarenheter lärare gjort när de kämpat med de nuvarande kursplanerna. Det gäller också den stora mängd kunskap som den klassrumsnära historiedidaktiska forskningen skapat om historiskt lärande de senaste 20 åren. Det vore minst sagt anmärkningsvärt om följden av utredningen blir att man bortser från allt detta, säger Hans Olofsson.
”Saknas kunskap”
Idag saknas övergripande ämnesgenomgångar av stoffträngseln, enligt Karl Larsson.
– Det saknas storskaliga nationella ämnesutvärderingar, sådana som gjordes för ett tjugotal år sedan. Vill man uttala sig om brister i undervisningen tjänar man på stabilare underlag, säger han.
Ett förslag som gör Hans Olofsson glad.
– Det vore önskvärt med en större översyn av innehållet, att det sker en samordnad sådan både för grundskola och gymnasiet för de ämnen som undervisas i båda skolformerna, men i synnerhet för historieämnet, säger han.
LÄS ÄVEN:
Mängdträning och phonics – så ändras svenskundervisningen
Nya läroplanen: Så förändras undervisningen
