Lärarnas krav på nya läroplanen: Tid och pengar
Svensk skola står inför stora förändringar: ”Även positiva saker kräver tid, pengar och utrymme för omställning och implementering” säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
Kursplaner
Åkommorna: Läskris, mattekris och elever som inte kan klippa rakt eller slå en kullerbytta.
Botemedlet: En ny läroplan, knappt tre år efter att Lgr22 lanserades.
Under onsdagen presenterar utredaren Thomas Persson sina förslag.
– Det händer mycket med skolan, och lärare behöver tid för omställning och implementering, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
I december 2023 höll utbildningsdepartementet pressträff. Ett år hade gått sedan den nya läroplanen, Lgr22, började gälla.
– Det togs ju många steg i rätt riktning då, men de var inte tillräckliga. Det behövs ett ännu större fokus på faktakunskaper men också att progressionen mellan årskurserna blir tydligare och att läroplanerna i högre utsträckning speglar barns kognitiva utveckling, säger skolminister Lotta Edholm (L) till Vi Lärare.
På kort tid kommer svensk skola att ställas inför ett flertal stora förändringar:
Tioårig grundskola, nytt betygssystem, nya kursplaner för gymnasieskolan, förslaget om mer obligatorisk undervisningstid för elever med behov – och nu förslaget om nya läroplaner.
– Nya angreppssätt kräver utrymme, resurser och tid, så att man som lärare känner sig införstådd i vad som förväntas av en. Även när det är positiva saker som sker är det extremt viktigt att lärare får tid för omställning och implementering, säger Anna Olskog.
Utredningens uppdrag
Förslagen som utredaren Thomas Persson, tidigare generaldirektör för myndigheten för yrkeshögskolan, lägger fram under onsdagen ska:
- Stärka betydelsen av faktakunskaper och grundläggande ämneskunskaper
- Anpassa progressionen mellan årskurser efter barns kognitiva utveckling
- Anpassa betygskriterierna, framför allt för nuvarande betygssteget E, efter olika elevgruppers kognitiva förutsättningar
- Rikta in de praktisk-estetiska ämnena mot praktiska färdigheter och förmågor
Utredningen vill att både elevinflytandet och vårdnadshavarnas makt över undervisningen ska minska.
– Att vårdnadshavarnas inflytande ska minska har vi drivit under lång tid. Självklart ska vårdnadshavare få information om hur det går i skolan, men inte kunna påverka själva undervisningen, säger Anna Olskog.
Undervisning är kollektiv praktik
Hon ser även positivt på att utredningen understryker att undervisning är en kollektiv praktik.
– Det måste både erkännas och förstås, säger hon.
Och förklarar:
– I min vardag behöver jag hantera en grupp och samtidigt ta individhänsyn, men undervisning är en kollektiv praktik. Alldeles givet ska vi stötta eleverna, men individualiseringen måste ha en bortre gräns, säger Anna Olskog.
Läroplansutredningen samlar några av de tyngsta ämnesexperterna inom Skolsverige, men laguppställningen fick forskaren och lärarutbildaren Johanna Lüddeckens att be om att skolans målstyrning och effektivitetskrav ska tas med i beräkningarna.
Saknas: PREST-lärare
Regeringen har också fått kritik för att det saknas experter på praktisk-estetiska ämnen i utredningsgruppen.
– Experterna i läroplansutredningen har en bred kompetens. Och utredningen har ett mycket tydligt uppdrag att inhämta synpunkter från berörda aktörer och organisationer, givetvis innefattar det experter med kunskap om de praktisk-estetiska ämnena, säger Lotta Edholm.
Experterna bakom regeringens nya läroplan
Inger Enkvist, professor emerita i spanska vid Lunds universitet.
Linda Fälth, professor professor i pedagogik med inriktning på läs- och skrivundervisning, Linnéuniversitetet
Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och Linköpings universitet
Ola Helenius, professor i ämnesdidaktik vid Göteborgs universitet
Martin Ingvar, professor vid neurofysilogi och integrativ medicin, Karolinska institutet
Jonas Linderoth, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet
Linnea Lindquist, rektor och skoldebattör, Stockholm
Håkan Sjöberg, lärare och universitetsadjunkt i didaktik vid Göteborgs universitet
Anna-Karin Wyndhamn, universitetsadjunkt vid Göteborgs universitet
Sveriges Lärare har också deltagit i expertgruppen
Som deltagare i expertgruppen har Sveriges Lärare framfört sina krav.
Anna Olskog är nöjd med utredningens uppdrag att fokusera på grundläggande färdigheter i lågstadiet, som läsning och skrivande.
”Inte bara avkodning”
Under Bokmässan 2024 framförde Expertrådet för läsning att de vill ha in skrivningar om skönlitteratur i nya läroplanen.
– Läroplansutredningen får inte bara fokusera på avkodning, utan på läsande upp i åldrarna. Det funkar inte att det står en gång eller två gånger i läroplanen, säger Jenny Edvardsson, lärare och doktorand i pedagogiskt arbete vid högskolan i Kristianstad, där hon också utbildar blivande lärare.
Ola Helenius, en av medlemmarna i expertgruppen och professor i matematikdidaktik, menar att läroplanen i matte helt enkelt saknar vetenskapligt stöd.
– Läroplanernas fokus på diskussion och problemlösning verkar göra att det inte i tillräckligt hög grad fokuseras på det matematiska innehållet, säger Ola Helenius.
Anna Olskog vill se mer av vilka metoder som kommer att förespråkas i läroplanen, innan hon vill ge mer detaljerade kommentarer.
– Metoder behöver ha vetenskaplig evidens. Ändå verkar det finnas direktiv i alla ämnen i utredningen och man kan fråga sig vad de grundar sig på. Vi avfärdar inte det inte, men vi måste noggrant ta del av utredningens förslag innan vi yttrar oss, säger hon.
Sammantaget ser Sveriges Lärare på förslagen om ny läroplan, nytt betygssystem och reglerad administration och tid för för- och efterarbete för förskollärare och lärare som ett steg på vägen mot en mer likvärdig skola.
– Likvärdigheten måste återupprättas, och det här är viktiga hörnstenar säger hon.
LÄS ÄVEN:
Wyndhamn: Skolan har skadligt stort fokus på analys
Utbildning i fokus i förskolans nya läroplan
DOKUMENT: Så vill ministern förändra skolan
