Skolverket backar om matteämnet efter kritiken

Skolverket har lämnat in sina förslag till ämnesplaner för gymnasieskolan, efter att ha bearbetat de remissvar som inkommit.

I det första förslaget var matteämnet indelat i fyra nivåer – vilket nu är ersatt med två ämnen med två nivåer vardera. 

– Statistiken visar på en negativ betygsutveckling för elever som i dag läser många kurser i ämnet, säger Anna Jägberg, undervisningsråd på Skolverket.

De två ämnena som föreslås är matematik och matematik – analys, med 100 poäng per ämne och nivå.

– När vi tittade på ämnesplanen i matematik så fanns det en naturlig progression i det centrala innehållet, men det var svårare med betygskriterierna eftersom det är stor skillnad i första och fjärde nivån. Därför föreslår Skolverket en delning av ämnet i matematik och matematik – analys. Där var nästan alla remissinstanser eniga, fortsätter hon.

Betygsutredaren Jörgen Tholin menar att samma oro borde gälla moderna språk.

Stora språkoron för framtiden

– Vi har oerhört få elever som vågar att gå de höga stegen. I språk finns det sju steg ­– det är fruktansvärt stor skillnad vad du får för betyg i steg ett som du får i steg sju. Om du har A i steg ett, ska du fortsätta steg två, tre, fyra – du spelar ju kvitt eller dubbelt hela tiden. Jag ville dela upp språken också, som de gjort med matte, säger han.

Skolverket bedömer dock att meritpoängen som följer med språkstudier på högre nivå är tillräckligt.

– Vi måste följa utvecklingen jättenoga så att vi inte får ett kompetenstapp, samma gäller matte. Vi har ett jättebehov av människor som är duktiga i matte och i andra språk än engelska, det är två bristområden, säger Jörgen Tholin.

De nya förslagen gäller de gymnasiegensamma ämnena och Skolverket har arbetat för att förtydliga progressionen i det centrala innehållet. Därför behöver betygskriterierna vara mindre detaljerade.

– Detta borde öka tydligheten om vad det är som ska undervisas om. Målbeskrivningar och betygskriterierna blir mindre detaljerade och fokus ligger på det centrala innehållet, säger Anna Jägberg på Skolverket.

Om förslagen går igenom regering och riksdag kommer ämnesbetyg att börja gälla sommaren 2025. Efter det behöver lärare undervisa parallellt i både det gamla och nya systemet under en tvåårsperiod.

– Det kan vara lite krångligt förstås, men det var samma sak 2011. Därför riktar sig Skolverket inledningsvis till rektorer och huvudmän, de kan titta på vår webbplats och lyssna och läsa och fundera på hur de ska implementera ämnesbetyg, säger Anna Jägberg.

Eva Ekstedt Salzman, undervisningsråd på Skolverket, har arbetat fram förslaget tillsammans med Anna Jägberg.

– Den stora utmaningen ur lärarperspektiv är att varje nivå ska stå på egna ben. Det får inte bli upprepningar men ändå tänka innehåll från underliggande nivåer, mer eller mindre uttalat, säger Eva Ekstedt Salzmann 

Därför är stoffträngseln kvar

Fortfarande finns en risk för stoffträngsel. 

– Lärarna kommer att säga att den finns kvar. I ämnesplanen i historia har vi jobbat mycket med att försöka minska stoffträngseln och försökt jobba översiktligt och mildra skrivningarna. Men framför allt på femtiopoängsnivåerna så är det mycket som ska in, men det är också svårt att ta bort – då kommer någon annan och vill ha kvar det, säger Eva Ekstedt Salzmann.

Syftet med de nya ämnesplanerna är bland annat att lärare ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt. De grundar sig i betygsutredningen som tillsattes 2018.

– Jag hoppas att det blir bättre för lärarna utifrån planeringsunderlag och att de ska kunna ägna tid åt undervisning. Du kan föst titta på det centrala innehållet och sen planera undervisning, inte börja i betygskriterierna, säger Anna Jägberg.

Nästa remissrunda, som berör övriga ämnen, infaller 23 januari-23 mars 2023.

LÄS ÄVEN:

Språk och matte kan få eget betygssystem

Oro för taktikval med nya ämnesbetygen