Hamid: Skolan har blivit svenskarnas lackmustest i coronakrisen

Den här artikeln publicerades ursprungligen på lararnastidning.se

Krönika

Hamid Zafar

19 mar 2020

https://open.spotify.com/show/48adwmZlR6hsQsK7PLHqdr?si=VvA_IGuPTqm70aa5u_zKDQ

PREMIÄR! Missa inte vår nya podcast med Hamid Zafar och Maria Wiman

Skolan har under den rådande pandemin kommit att bli i allas blickfång. Det är fascinerande och jag ska erkänna att jag inte var beredd på det. Jag trodde att avsevärt mycket mer medialt fokus skulle vara på hur andra viktiga verksamheter så som polis, försvaret och räddningstjänsten ska kunna upprätthålla sina verksamheter.

Istället verkar skolan ha blivit en symbol för det öppna samhället i kristider. Ett slags lackmusttest på om samhället befinner sig i undantagstillstånd eller inte.

Regeringen har säkert varit under hårt tryck från opinionen men också från utvecklingen i våra nordiska grannländer och Europa. Där de flesta övriga länder i Europa fattat beslut om att stänga skolorna har Sverige valt en försiktigare väg. Efter den presskonferens som utbildningsministern Anna Ekström höll under torsdagen, den 12 mars, uppstod förvirring för många huvudmän.

Man åberopade en ny särskild förordning som fortfarande inte var färdig. Byråkratins kvarnar måste mala även i kristider. Denna publicerades först i måndags, den 16 mars. Många tolkade det som att huvudmännen själva skulle ta ansvar för att stänga sina skolor. Dagen därpå förtydligade utbildningsministern att en stängning enbart kunde ske på inrådan av Folkhälsomyndigheten.

Sverige är nu väldigt ensamma om att fortfarande bedriva sin grundskoleverksamhet. Många frågor hänger fortfarande i luften. Vad händer om regeringen fattar beslut om att stänga skolorna under längre period än två–tre veckor? Hur ska eleverna ta ikapp den förlorade undervisningen?

I den nya förordningen framgår att huvudmannen har möjlighet att disponera läsåret på ett friare sätt genom att till exempel skoldagar förläggs till helger och lov. Om skolan stänger ner i en månad innebär det i praktiken att vi kommer att ha undervisning hela vägen in i juli månad. Hur påverkar det lärarnas ferie?

Samtidigt har Utbildningsdepartementet gått ut med information att undervisningstid inte kan flyttas till nästa läsår för elever som nu går i årskurs 9. Hur blir det med de nationella proven? Frågorna är många och känslan är hela tiden att vägen håller på att läggas medan vi går på den.

Mitt i allt detta gör lärarna ett otroligt arbete ute på skolorna. Alla anstränger sig för att skolorna i detta nu fortfarande ska bedriva sin verksamhet, trots att klassrummen på många håll redan gapar tomma.

När allt detta har lagt sig så hoppas jag att skolan kommer stärkt ur krisen. Men jag hoppas också att man kommer ihåg att skolan blev symbolen för det öppna och fungerande samhället.