Hamid: Ska skolan ha fostransansvaret för eleverna?
Krönika
”En elev blev retad/provocerad av en annan elev. Han sprang till köket, tog fram två knivar ur en låda och hotade personal och barn med knivarna. Två personal fick hålla fast honom och bända loss knivarna ur händerna. Innan hade han tagit stryptag på en elev.”
Ovanstående utdrag är från en anmälan till Arbetsmiljöverket där anställda i skolan ingripit i en hotfull situation. Siffror från Arbetsmiljöverket visar att anmälningar om fysiskt våld i skolan har ökat med 129 procent mellan åren 2012 och 2017. Anmälningar om hot har under samma period ökat med 46 procent. Verket slår också fast att antalet anmälningar om våld ökar mer i skolan än på andra arbetsplatser.
Tidigare i våras publicerade Skolverket rapporten ”Attityder till skolan 2018”, en undersökning om elevers och lärares syn på skolan. Resultaten i den visade att nästan var fjärde lärare svarar att de har utsatts för våld eller hot på sin arbetsplats under det senaste året. Vanligast är det att lärare blir utsatta för våld och hot från elever men i viss mån även från föräldrar.
Hur många andra yrkeskårer skulle acceptera att en fjärdedel av personalen blev utsatt för våld och hot? Myndigheterna är lyckligtvis inte helt omedvetna om den negativa utvecklingen. Den 1 juli uppdaterades läroplanen med en ny skrivelse. Eleverna ska numera visa respekt och hänsyn mot skolans personal och andra elever. Detta tillägg framstår nog som en självklarhet. Något som snarare borde vara en outtalad regel. Verkligheten är dock att det numer inte är en självklarhet att elever visar varandra respekt och hänsyn i skolan. Lärare med lång erfarenhet kan vittna om att skolan inte längre är en självklar plats där läraren som kunskapsförmedlare kan få stå ostört i klassrummet.
Människan är barn av sin tid sägs det ju och den generation föräldrar som har sina barn i skolan idag har ofta helt andra förväntningar på skolan än gårdagens föräldrageneration. Framförallt präglas dagens föräldrageneration av en ängslig inställning till sitt eget fostransuppdrag.
I läroplanens portalkapitel definieras att skolans uppdrag är att vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Det här är inte helt oproblematiskt. Om man delar på fostransansvaret så kan den ena parten rikta sin vrede mot den andra parten när fostransuppdraget fallerar. Kanske har professor Dick Harrisson rätt när han efterfrågar en striktare uppdelning av skolans bildningsuppdrag och föräldrarnas fostransansvar (SvD 2019-10-04).
