Experten: Gör jakten på källor till detektivarbete

Filmen från nyårsfirandet i Stockholmsförorten Rinkeby skildrar ett kaos. Klippet, som är dryga minuten långt, för tankarna till krig och katastrof. Raketer och smällare far okontrollerat och människor rusar i panik åt alla håll. Filmen blir viral, det vill säga den sprids snabbt som ett virus, och visas över 400 000 gånger redan första dagen på det nya året 2019. Folk uttrycker sin bestörtning och delar filmen i sociala medier. Men det fanns ett problem. Klippet är inte från Rinkeby, det är inte ens filmat i Sverige. Sannolikt har klippet spelats in i Algeriet, flera år tidigare. Filmen är en bluff. Fake news. Den kopplas ihop med nyårsfirandet i Rinkeby av en enda anledning – att spä på fördomarna om förorten och dess invånare.  

Jack Werner har – säkert precis som du som läser den här artikeln och framför allt dina elever – sett mängder av sådana här filmer. Sedan ett par år tillbaka driver Jack Werner därför ett Youtube-konto, ”Veckans vandringssägen”, där han sticker hål på vandringssagoballongerna.

Du har väl hört den där om tjejen som bjöds på middag av en Tinderdejt?

– Du har väl hört den där om tjejen som bjöds på middag av en Tinderdejt? Under middagen får tjejen plötsligt väldigt ont i magen och måste gå på toaletten. Dessvärre funkar inte låset till toaletten, men tjejen är så nödig att hon bara måste uträtta sina behov. Dörren glider upp och utanför står killen och runkar. Tjejen förstår att killen har lagt laxermedel i maten, och att han har planerat för att det här skulle hända. Tinder-laxermedel-storyn är en av många vandringshistorier runt sex, dejting och Tinder som valsar runt just nu, säger Jack Werner. 

För hans del väcktes intresset för vandringshistorier av folklivsforskaren Bengt af Klintbergs böcker. Än i dag bläddrar Jack Werner i princip dagligen i sitt slitna exemplar av klassikern ”Råttan i pizzan”. Inspirerad av alla falska historier på sociala medier lanserade han, tillsammans med kollegorna Åsa Larsson och Linnea Jonjons, källkritiksatsningen Viralgranskaren på tidningen Metro, och det dröjde inte länge innan trion fick Stora Journalistpriset.

Hundratals timmar undervisning 

Att som lärare utgå från Bengt af Klintbergs böcker är en bra början till att jobba med elevernas källkritiska förmåga, menar Jack Werner. 

– Där finns underlag till hundratals timmar lektionsmaterial, böckerna är en riktig guldgruva.   

I samband med att Donald Trump blev president har fejknyheter och källkritik varit extremt mycket i fokus, både i skolan och i samhället i stort. Men egentligen är varken spridning av falsk information eller att enträget vägra att ändra inställning, trots att det finns bevis för att man har fel, något nytt. Det nya är att i dagens digitala samhälle så sprids fejknyheter snabbt över världen, dessutom används det för att misskreditera motståndaren. 

Inte minst högernationalistiska politiker som Trump är flitiga utnyttjare av falska nyheter, konstaterar Jack Werner. Under sin första presskonferens som vald president, satte Trump tonen för resten av sin tid i Vita huset: han vägrade att svara på en fråga från CNN-reportern Jim Acosta och sa: ”You are fake news”. Under hela Trumps tid som president använde han frekvent uttrycket ”fake news” om journalistik från etablerad media. Det fick, i sin tur, flera amerikanska medier att granska sanningshalten i presidentens uttalanden. The Washington Post samlade över 20 000 påståenden från Trumps presidentskap som, enligt tidningen, varit felaktiga eller vilseledande.

Skolans ansvar 

Om fakta och kunskap får stå tillbaka för känslor och tyckande är vi farligt ute, och inte minst skolan har ett stort ansvar i att utbilda eleverna, poängterar Jack Werner. Studier visar att falska nyheter dessutom sprider sig snabbare jämfört med vanliga nyheter. Falska nyheter har ofta ett överraskande och emotionellt innehåll, vilket lätt gör dem virala. Ett känslosamt budskap är enklare att kommunicera jämfört med en lågmäld forskarrapport, det är känt sedan gammalt. 

Om du själv var lärare, hur skulle du jobba med källkritik?

– Först och främst: tvärvetenskapligt. Källkritik är inte ett specifikt ämne, utan ett angreppssätt, och därför skulle källkritik vara den röda tråden i undervisningen. Jag skulle också ta vara på de lustfyllda delarna av källkritiken. Ett vanligt grepp inom fördjupande nyhetsjournalistik är att läsaren får hänga med i reporterns jakt på sanningen. Artiklarna är skrivna i jag-form och läsaren får följa hur reportern går tillväga när hen tar reda på sanningen. Det är ett lite slappt berättarknep rent journalistiskt, men som pedagogiskt grepp funkar det alldeles utmärkt. 

Källkritik är inte ett specifikt ämne, utan ett angreppssätt

– Gör jakten på källorna till en detektivjakt alltså. Och uppgiften får gärna utgå från den verklighet som eleverna befinner sig i, det blir helt enkelt roligare så. 

– Det är kul om eleverna får nytta av sina sakkunskaper i olika ämnen. För något år sedan gick en ganska okänd musiker ut på sociala medier och berättade att hon skulle inleda ett stort samarbete med artisten Ariana Grande. En matig Wikipediasida och en uppdaterad diskografi stödde påståendena. Men ett riktigt hard core-fan av Ariana Grande reagerade och började analysera storyn. Det visade sig att historien var påhittad. I det här exemplet var det 18-åringens sakkunskap om Ariana Grande som ledde till avslöjandet.

Så kan du undervisa källkritik

Att eleverna får glänsa i världar som de känner till är ett sätt att ta vara på det lustfyllda med källkritik, menar Jack Werner. En tänkbar uppgift skulle därmed kunna vara: Identifiera ett frågetecken inom ett område som du behärskar och försök att ta reda på sanningen. 

Det är också bra att höja elevernas dåliga självförtroende runt källkritik. 

– Många upplever hinder och osynliga trösklar, de tror att källkritik är något jättesvårt. Men det handlar inte alls om mystiska trollformler och svår teori, utan researchen är egentligen möjlig för alla. I arbetet med min senaste bok, som kommer ut sent i vår, har jag suttit mycket på Riksarkivet. Det är ett helt fantastiskt ställe, det är ingen hejd på vilken information som går att få fram. Jag önskar att alla elever fick besöka Riksarkivet. Kanske kan klassen tillsammans bestämma sig för att åka dit och utföra en uppgift, till exempel att rota fram gamla släktingar till en av eleverna. Gå ända tillbaka till 1600-talet. Det är häftigt att se vilka möjligheter som finns. 

Internet Archive är ännu en bra källa, enligt Jack Werner. Det är ett amerikanskt arkiv som sedan 1996 sparar information från webben, och man kan se hur hemsidorna var utformade för ett, tio eller tjugo år sedan. I alla böckerna i Internet Archive är det dessutom möjligt att fritextsöka. 

– Det är kul med uppgifter som ligger nära elevernas vardag. Att ta reda på allt om en viss profil på sociala medier, eller vem som ligger bakom ett visst konto, kan vara en sådan uppgift som man sätter i händerna på eleverna. Bäst är exemplen som ligger i gränslandet mellan trovärdigt och icke trovärdigt. Och det roligaste är om det är nya gåtor, så att eleven inte bara återanvänder redan lösta gåtor och letar lösningen på nätet.

Bäst är exemplen som ligger i gränslandet mellan trovärdigt och icke trovärdigt.

Lärarens roll i arbetet med källkritik är ovärderlig, menar Jack Werner. Det gäller bara att lägga upp arbetet på rätt sätt. 

– Bara en sådan enkel sak som att prata vandringssägner med eleverna. Har de hört någon historia som de tror är en vandringssägen? Samtalet är garanterat igång.