”Det finns luckor i studenternas kritiska tänkande”

Kritiskt tänkande och källkritik är förmågor som de senaste decennierna betonats som viktiga mål i skolan. Samhället behöver medborgare med de här förmågorna, är den allmänna uppfattningen. Att utveckla elevernas kritiska tänkande har blivit centralt på alla nivåer i utbildningssystemet.

Förstår inte vad det handlar om 

– Vår forskning visar dock att många studenter inte har förstått vad kritiskt tänkande handlar om. De kanske inte ens har läst, eller i alla fall inte förstått, den källa som de hänvisar till. Kanske har de bara läst källans rubrik, som ju kan vara raka motsatsen till vad texten egentligen berör. 

Stefan Ekecrantz är docent i pedagogik och lektor i högskolepedagogik vid Stockholms universitet. Han är även fil dr i historia och undervisar i källkritik på olika nivåer på högskolan. Dessutom har han, tillsammans med Anna Rosenqvist, skrivit boken ”Källkritik på schemat: Det kritiska tänkandets didaktik”, som nu ska översättas till engelska och ges ut på det anrika förlaget Springer. Också internationellt finns det en stor efterfrågan på hur källkritik och kritiskt tänkande kan lyftas i klassrummet. 

Om man ska prata om kritiskt tänkande måste man först och främst vara överens om vad man menar, påpekar Stefan Ekecrantz. Det finns nämligen en otrolig mängd olika definitioner. 

– I alla fall över 200. Det kan vara lite vad man vill att det ska vara. Gemensam nämnare är att det täcker in väldigt mycket, lite för mycket. Det är problematiskt. Om nästan allt tänkande kan kategoriseras som kritiskt tänkande finns risken att begreppet vattnas ur och blir analytiskt meningslöst, att det betyder allt och inget. 

Stefan Ekecrantz egen definition av kritiskt tänkande ligger nära klassisk källkritik och handlar om svar på frågor som: ”Är det verkligen så? Hur vet vi det och med vilken grad av säkerhet? Skulle det kunna vara på något annat sätt?”

– Jag föredrar att lägga definitionerna nära varandra. Samtidigt finns det förstås skillnader: All källkritik förutsätter kritiskt tänkande, men allt kritiskt tänkande innebär inte källkritik.

Många gånger är det uppenbart att studenten, i grunden, inte har förstått vad kritiskt tänkande handlar om.

I sin forskning om studenters kritiska tänkande granskar Stefan Ekecrantz kandidatuppsatser, och resultaten är ibland nedslående. 

– Ofta är det oklart vad som egentligen har undersökts. Många gånger är det uppenbart att studenten, i grunden, inte har förstått vad kritiskt tänkande handlar om.

Mekaniskt förhållningssätt

Studenterna har ibland ett mekaniskt förhållningssätt till källkritik, menar Stefan Ekecrantz. Att det är bra att ha flera olika källor, till exempel. 

– Men är två alltid bättre än en? Och fyra bättre än två? Studenterna som kommer från gymnasiet har lärt sig att kritiskt tänkande ska finnas med. ”Just ja, på slutet ska det vara ett avsnitt om kritiskt tänkande också”. Det är något man slänger in i slutet av var och varannan examensuppgift, men utan att ha tänkt igenom vad det innebär.  

I hans pågående forskning ingår över tusen kandidatuppsatser, i ämnena litteraturvetenskap, historia, psykologi och pedagogik. Och studenternas hållning skiljer sig åt. 

– Psykologistudenterna lägger störst vikt vid metoden, och på att förklara varför de har valt den metod de har valt. Litteraturvetarna förhåller sig mycket runt teoretiska perspektiv. Historikerna diskuterar i förstone de primärkällor som de hade valt. Pedagogernas uppsatser är tämligen likartade, de använder ofta samma teorier och metoder. De olika disciplinerna tar sig kritiskt tänkande olika uttryck.

Studenternas kunskaper grunda

Så trots att dagens skola i så hög grad uppmuntrar till kritiskt tänkande, så är studenternas kunskaper ibland rätt grunda, enligt Stefan Ekecrantz. Han brukar hålla i sommarkurser som är en slags introduktion till att studera på universitetet, och de som deltar kommer ofta direkt från gymnasiet, och är lite osäkra på om de ska klara av en högre utbildning. 

– När jag möter studenterna kan jag konstatera att de är mycket bättre på massa saker jämfört med vad jag, och de i min generation, var i samma ålder. Engelska och datorer till exempel. De är däremot inte särskilt tränade i att stirra ner i en bok i flera timmar, och därefter diskutera vad som står i den. De nya arbetssätten, som i mycket högre utsträckning bygger på att eleverna själva får söka information, har sina utmaningar.

De är däremot inte särskilt tränade i att stirra ner i en bok i flera timmar, och därefter diskutera vad som står i den.

– Arbetsformer som till stor del bygger på självständiga arbeten i skola och gymnasium har ibland varit av väldigt låg kvalitet. ”Gör en powerpointpresentation, använd vilka källor du vill bara du diskuterar dem källkritiskt”. Det är problematiskt om dåliga källor används i skolan med förklaringen att man ändå har ett källkritiskt förhållningssätt. 

Både lärare, elever och studenter har fått inpräntat i sig att i tider av fejknyheter, alternativa fakta och halvsanningar gäller det att vara på sin vakt, och att elevers, studenters och medborgares kritiska tänkande hör till vår tids största samhällsutmaningar. Många menar alltså att det är extra viktigt med källkritik.

– Det har alltid varit viktigt, det är bara det att allt går fortare nu. 

Stefan Ekecrantz är ju också historiker, och han pekar på hur viktig källkritiken är, och alltid har varit, inom ämnet historia. Det var där de mer systematiska källkritiska metoderna utarbetades under sent 1800-tal. 

– Källkritik är en grundstomme i historisk metod. Man har länge pratat om vikten av att förhålla sig kritiskt till källor. Åkte verkligen Gustav Vasa landet runt och uträttade stordåd? Eller är det propaganda? Vilken är källan? När man om hundra år analyserar dagens partiprogram kommer man att tänka på samma sätt. Vad har den här källan för skäl att säga det den säger?

Falska nyheter under pandemin 

Ta coronakrisen som exempel. Den har från start varit omgärdad av falska nyheter och ryktesspridning. Som att coronaviruset beror på utbyggnaden av 5G-nätet och att kolloidalt silver är ett utmärkt botemedel. Det har också förekommit falska uppgifter om att varm dryck neutraliserar coronaviruset och att viruset inte tål värme – så ett bastubad kan vara på sin plats. 

Vaccinmotståndet är dock inget nytt påfund, det kan historikerna intyga. Antivaxrörelsen är lika gammal som vaccinet själv. När Storbritannien fick sin första lag om obligatoriskt smittkoppsvaccin – smittkoppor var den stora infektionssjukdomen som stod för var tionde död i London – i mitten av 1800-talet ledde det till upplopp. Tvånget att föra in en främmande substans i kroppen uppfattades som ett försök från staten att kontrollera och dominera befolkningen.

Fake news är inget nytt. Det har alltid funnits propaganda.

– Fake news är inget nytt. Det har alltid funnits propaganda. Varje tid har sin källkritiska oro att förhålla sig till. Jag är drygt femtio i dag, och när jag gick på mellanstadiet kunde jag gå till biblioteket och låna böcker som handlade om att jorden är platt och att vi ständigt besöks av ufon. För mig var det en aha-upplevelse - att saker kunde uppfattas så olika. 

Stefan Ekecrantz vill öka medvetandet om att dagens elever och studenter inte är så bra på kritiskt tänkande som man kanske kan tro. 

– Så är det, samtidigt tycker jag att man ska oroa sig lagom mycket över att det ser ut som det gör. Idén om att vi skulle befinna oss i ett källkritiskt trauma köper jag inte.