Lärare är självklart akademiker

Begreppet akademiker brukar förknippas med en hög kunskapsnivå och viss status. En vanlig definition är att den som har en examen om minst tre års studier på högskolenivå kan kallas akademiker.

Läraryrket kräver lång högskoleutbildning och är ett solklart akademikeryrke. Ändå tycks bilden av läraryrket som något delvis annat leva kvar. Antagligen är det en rest från en del av forna tiders lärarutbildning. Men det är 44 år sedan förskollärarutbildningen blev en högskoleutbildning och 53 år sedan utbildningarna till låg- och mellanstadielärare flyttade in på högskolor och universitet – sida vid sida med de lärarutbildningar som försåg de gamla läroverken med adjunkter och lektorer.

Är det viktigt att lärare kan kalla sig akademiker? Svaret är ja.

Till det kommer den utbildningsvetenskapliga forskningens expansion i ett 50-årsperspektiv. Även om utbildningsvetenskaplig forskning – särskilt inte den praktiknära forskningen – fortfarande inte har de resurser som den borde ha, så finns en stark vetenskaplig grund för läraryrket. Den som inte fattat att dagens läraryrke bygger på såväl avancerade ämnesstudier som på vetenskapliga studier om lärarande, ja den vet faktiskt ingenting om läraryrket.

Ibland uppträder en och annan som tycker att högskoleutbildning inte räcker som definition. Då betonas de rent intellektuella förmågorna hos en individ. Det vill säga problemlösning, överblick, kritiskt tänkande, analys, källkritik, språkkunskaper och att kunna uttrycka sig väl i tal och skrift. Förmågor som klockrent hänger ihop med läraryrket. Även den som anstränger sig för att ge begreppet akademiker en smalare innebörd har svårt att definiera bort oss lärare.

Men är det viktigt att lärare kan kalla sig akademiker? Svaret är ja. Statusfrågan har betydelse för lön och arbetsvillkor och inte minst för den professionella friheten. I en tid då New public-management-filosofin ständigt finns redo att devalvera lärarprofessionens autonomi, så blir akademikeridentiteten än viktigare.

Inom kort ska Lärarförbundets kongress ta ställning till om Lärarförbundet bör fortsätta tillhöra Tjänstemännens centralorganisation (TCO), eller om förbundet ska ansöka om medlemskap i Sveriges akademikers centralorganisation (Saco). Ett Saco-medlemskap vore på många sätt naturligt baserat på läraryrkets historiska utvecklingsresa och ett steg för att ytterligare förena de lärarkategorier som för ett halvsekel sedan trädde in i högskolan med de lärarkategorier som redan fanns där. Oavsett hur beslutet blir, Saco eller TCO, så står en sak klar: Lärare är sedan länge akademiker och Lärarförbundet Sveriges största fackliga akademikerförbund.