Kritiken: Få anmäler hedersförtryck på förskolor
Förskollärarna Johan Eckman och Helene Åkesson på Sveriges Lärare känner inte igen kritiken om hedersförtryck i kommunens förskolor.
Jämställdhet
En granskning från Stadsrevisionen visar att Malmös förskolor har stora problem med hedersproblematik – men få orosanmälningar i frågan.
– Det är ibland otydligt hur en orosanmälan ska gå till, säger Johan Eckman, Sveriges Lärare Malmö.
Pojkar och flickor får inte leka med varandra. Flickor får inte bära kortärmat. Pojkar lyssnar inte på kvinnlig personal. Det är några av konsekvenserna av hedersproblematik på Malmös förskolor, skriver Sydsvenskan.
Tidningen lutar sig mot en rapport från Stadsrevisionen i Malmö, som granskat arbetet mot hedersförtryck inom arbetsmarknads- och socialnämnden och förskolenämnden.
Rapporten bygger på styrdokument och intervjuer med 23 anställda inom de två förvaltningarna.
– Det är en skarp rapport, men inget vi hör om från våra medlemmar, säger Johan Eckman.
Avstår från utbildning
Senast 2023 skulle samtlig personal på Malmös förskolor gått en utbildning om hedersproblematik. Så har det inte blivit, enligt Sydsvenskan.
Resursteam heder skriver att förskolecheferna tycker att ämnet är känsligt, ibland avstår rektorerna från att låta medarbetarna gå utbildningen helt och hållet, ibland kallar de den för arbete med normer och värderingar för att undvika hedersbegreppet.
– Det är inte riktigt vår bild då vi gör orosanmälningar för ett specifikt barn oberoende av vad oron gäller, säger Helene Åkesson, Sveriges Lärare Malmö.
Under 2023 fick resursteamet fem samtal med frågor från förskolor, och det gjordes en orosanmälan i frågan under samma år mellan januari och oktober.
Sveriges Lärare menar att det snarare handlar om osäkerhet kring hur orosanmälan går till och vems ansvar den är, förskollärare eller rektor.
Otydligt med orosanmälan
– Förskolan är en underfinansierad verksamhet. Det är inget lätthändigt att göra en orosanmälan, man behöver sitta ner och prata med sina kollegor om vad man vet och misstänker. Hur ska man få möjligheten att göra det när man inte har förutsättningarna att utföra sitt grunduppdrag?, säger Johan Eckman.
Ett problem är den låga lärarbehörigheten, som är låg. Mellan 7 och knappa 60 procent av de anställda på de kommunala förskolorna har legitimation.
– Vi vill se färre barn i barngrupp och ökad grundbemanning. Med ökad grundbemanning har vi mer tid för föräldrakontakt och att bygga relationer. Förutsättningarna för grunduppdraget har minskat, säger Helene Åkesson.
Frågan ska följas upp på nästa möte i förskolnämnden i mars.
LÄS ÄVEN: ”Skolan får inte blunda för hedersvåld”
