Forskaren: Problemen med en enkönad skola

Att barn bara har kvinnliga lärare som bara har kvinnliga kollegor.

Det spelar roll.

– All forskning visar att det i könsblandade miljöer blir en större bredd i lärandet. Du får in olika aspekter. Det handlar om män och kvinnor men också om hudfärg, etnicitet och ålder, säger Annika Härenstam, professor emerita i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Barn identifierar sig tidigt i vuxnas rollmönster.

Effekten av att lärare blivit ett kvinnoyrke påverkar arbetsklimatet på en skola också.

Forskning visar att kvinnodominerade arbetsplatser oftare har sämre psykisk arbetsmiljö. Medan mansdominerade branscher oftare har sämre fysisk arbetsmiljö. Bäst arbetsmiljö har arbetsplatser med jämnare könsfördelning.

Ytterligare ett argument för att skolan bör få in fler män, menar Annika Härenstam.

– Men det hjälper inte att bara stoppa in fler män. Vi måste börja i andra änden genom att följa lagstiftningen om god arbetsmiljö och ge alla lärare tillräckligt med resurser för att utföra sina uppdrag.

Undervisning som gynnar flickor

Tomas Grönlund, ordförande för Lärarförbundet i Dals-Ed, anser att det finns en annan viktig aspekt för jämnare könsbalans i skolan. Den berör barn med olika funktionsvariationer.

– I en del situationer spelar kön stor roll för vissa elever, säger Tomas Grönlund.

Ett ytterligare problem med för många kvinnliga lärare som brukar lyftas fram är att deras undervisning gynnar flickor. Stort fokus på skrivande missgynnar pojkarna, menar forskare som Peter Wall, Karlstads universitet. 

Det finns också belägg från en studie som Skolverket gjorde 2018/2019 i årskurs 9 att flickor oftare får ”snällbetyg”, alltså högre betyg än resultatet i de nationella proven.